Kampen om hur mycket elnätsföretagen ska kunna debitera svenska hushåll har pågått under flera år. I ena ringhörnan står Energimarknadsinspektionen som vill bromsa ökningen av nätavgifter, i den andra står elnätsföretagen som vill ha fortsatt kraftiga ökningar av de avgifter som svenska konsumenter betalar för att vara anslutna till ett elnät. Till skillnad från när det gäller elleverantörer, går det inte att välja nätleverantör – elnätet finns där du bor vilket ger elnätsföretagen en monopolställning i sitt område.
Förra regeringen satte ramar
En dom i förvaltningsrätten förra året gav elnätsföretagen rätt att öka avgifterna med 34 miljarder kronor under perioden 2012–2015. Detta föranledde den förra regeringen att sätta ramar för elnätsföretagens avgifter – prisökningar ska grunda sig på investeringar som elnätsbolagen faktiskt gör. De nya reglerna trädde i kraft 1 november i år.
Domen kan överklagas
Nu har Kammarrätten i Jönköping slagit fast att elnätsföretagen ska ha rätt att höja sina avgifter för perioden 2012–2015, nu med drygt 60 miljarder kronor mer jämfört med perioden 2006–2009.
– Domarna från kammarrätten är ett bakslag och kunderna riskerar nu att få kraftiga höjningar av elnätsavgiften. Vi ska nu analysera dagens domar för att se om vi ska överklaga. Mycket talar för att vi kommer att göra det, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson som också anser att Kammarrättens domslut visar att de nya reglerna var viktiga att få på plats.
– Regelverket är nu tydligare och kommer inte att ge elnätsföretagen samma utrymme att höja elnätsavgifterna.
HSB håller koll på elpriserna
HSB har sedan 1996 årligen undersökt elnätspriserna i landets kommuner tillsammans med Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo som alla ingår i Nils Holgersson-gruppen. Undersökningarna visar på drastiskt höjda elnätspriser år efter år. De fem senaste åren har elnätsbolagen höjt priserna med drygt 30 procent. De största aktörerna bland elnätsbolagen är EON, Vattenfall och Fortum.
Roland Jonsson, energichef på HSB, är bekymrad över Kammarrättens dom:
– Vi hoppas naturligtvis att Energimarknadsinspektionen vinner i sista instans. Prisökningar på 60 miljarder skulle få stora privatekonomiska konsekvenser. Varje person oavsett ålder i Sverige kan få betala 6 666 kronor extra för elnätet nästkommande år.
Elräkningen består av fyra delar: elenergi, nätavgift, elcertifikatsavgift och skatt plus moms. För elenergin kan man välja valfritt bolag. Nätavgiften betalas till bolaget som äger nätet där du bor, och där går det inte att välja. Elcertifikatsavgiften ska stimulera produktion av förnybar el. Skatt och moms regleras av staten.