Vår historia

LUGNET, en stadsdel i förvandling!

Stadsdelen Lugnet har fått sitt namn efter Landeriet Lugnet som tidigare låg på den plats där Gustav Adolfskyrkan nu ligger. I samband med en kraftig befolkningstillväxt under 1800-talets senare hälft expanderade Borås och oreglerad bebyggelse började uppföras i den planlagda stadens utkanter. På 1870-talet började den västra utkanten av nuvarande stadsdelen Lugnet att planläggas. På 1870 års stadsplan har Borås stad utvidgats åt öster med fyra kvarter utmed den Östra Staketsgatan.

 Vid denna tid fanns endast enstaka små trähus utmed ovannämnda gata. På 1880-talet uppfördes ett flertal flerfamiljshus i trä i området öster därom, samt ett antal stenbyggnader av institutionskaraktär. Av de senare kan nämnas Caroliskolan, Godtemplarhuset, vattentornet samt de på 1890-talet uppförda Gustav Adolfsskolan och Tingshuset.

Enligt 1891 års plan återfinns, öster om det stadsplanelagda området, ett område benämnt ”Förstaden Lugnet”. Stadsdelen Lugnet började ta form men låg ännu utanför stadsplanelagt område.

RUTNÄTSPLANEN

Med 1906 års stadsplan planlades hela stadsdelen. Genom att indela området i kvarter med gator satte man stopp för ett fortsatt oreglerat byggande. Stadsdelen erhöll, enligt traditionen, ett rätvinkligt gatustystem med slutna kvarter. Den s k ”rutnätsplanen”, som har anor från antiken och de romerska legionernas läger, utgjorde ett stadsplaneideal från renässansen fram till 1900-talets början.

Stadsdelen Lugnet är den sista representanten för detta stadsplaneideal i Borås och avviker i detta sammanhang kraftigt mot de stadsdelar som omger Lugnet på tre sidor.

Rutnätsplanen i Lugnet anpassades dock efter befintligt topografiska förhållanden varvid vissa kvarter, exempelvis utmed Engelbrektsgatan och Gustav Adolfsgatan, erhöll en något oregelbunden form. Enligt 1906 års plan skulle kvarteren i Lugnet disponeras för ”tättbebyggda bostadskvarter”.

Under 1900-talets första årtionden uppfördes ett flertal flerfamiljshus i området. Nybebyggelsen innebar i många fall att den äldre lågskaliga trähusbebyggelsen ersattes eller kompletterades med byggnader uppförda i sten med putsade fasader med klassicerande stildrag eller uppförda i jugendinfluerad arkitektur. Det blev också vanligt att revertera de äldre träfasaderna.

STORGÅRDSIDÉN, VAD BLEV DET AV DEN?

Enligt bl a den delplan som fastställdes år 1923, försökte man reglera bebyggelsens fasadmaterial och takvinkel efter tidens anda genom särskilda stadsplanebestämmelser. Enligt planen formades kvarteren som s k ”storgårdskvarter” dvs med en central gemensam gård i kvarterens mitt. Gårdsrummen fick dock en minimal storlek varvid hela storgårdensidén förfuskades. Av olika skäl uppfördes endast ett fåtal byggnader efter planens intentioner.

Under 1900-talets första årtionden förtätades kvarteren med gårdshus och på 1920-talet var alla tomter i området bebyggda.

SÅ KOM FUNKTIONALISMEN

Under 1940- och 1950-talen upprättades ett flertal delstadsplaner för Lugnet. Samtliga bröt radikalt mot äldre stadsplaneideal. I planerna slogs de kringbyggda gårdarna sönder av fristående lamellhus enligt funktionalismens anda. Våningshöjden ökades och för att möjliggöra byggnadskroppar av helt nya dimensioner frångick man för första gången den äldre tomtindelningen.

LUGNET – SOM EN SPEGEL AV UTVECKLINGEN

Byggnadstillskottet under de senaste årtionden under 1900-talet, har delvis förändrat stadsdelens utseende. Från att ha varit en tämligen homogen trästadsdel ordnad i en strikt rutnätsplan, återstår idag endast en liten del av den äldre trä- och stenhusbebyggelsen. Stadsdelen uppvisar dock i många stycken en kontinuitet i bebyggelsen då den bl a speglar stadsdelens bostads- och levnadsförhållanden från slutet av 1800-talet och fram till idag.