Första gången Backa socken kom att anges i litteraturen var i Oslobiskopen Eysteins egendomsförteckning år 1388. Från och med 1200-talet, fram till 1658, hörde backa socken till Norge, medan Lundby och Tuve tillhörde Sverige. under slutet av denna oroliga period upprättades en liten skans (senare kallad Fredrikshamns skans), rakt österut från Backa kyrka, vid älven.
Sommaren 1645 samlades norska trupper för att anfalla Göteborg. Men nörmännen avbröt sin attack, då de kommit fram till området där skansen Lejonet nu ligger. De drog si tillbaka via en pontonbro mellan nuvarande Gamlestaden och Hisingen. Skansen skyddade denna bro. På andra sidan vägen om nuvarende Netto i Backa, ligger "Åsen".
Åren 1968-70 utförde man där arkeologiska utgrävningar, vilka resulterade i att man fann förromerska gravfält.
I början av 1800-talet, organiserade man jakt på både varg och björn, för att skydda boskapen i Backa. Under sockernstämmorna manades bönderna att anordna skallgång mot varg. Förmodligen har man drivit vargarna ned mot gropar. Några av dessa gropar upptäcktes i början av 1970-talet, vid nya Fridhems kyrkogård.
Backa kyrka har haft två föregångare. Den första kända, en stenkyrka, tillkom troligen på 1200-talet. Den nuvarande kyrkan byggdes 1864-65, efter bohuslänsk 1700-tals arkitektonisk tradition, den renoverades sedan år 1934.
Det äldsta föremålet är den stora dopfunten av täljsten, troligen ända från 1200-talet.
I "Bohusläns historia och beskrifning" (Holmberg 1867) står: "Icke olämpligt tillägger man denna lilla trakt namnet av Hisingens trädgård." Jorden här är bördig, och att man länge odlat på dess marker. Backabönderna har vardera haft 8-20 hektar odlad jord, med en rad olika grönsaker.
Hisingen har genom tiderna varit ett av Bohusläns bästa jordbruksområden, därför var boendebebyggelsen ursprungligen tät här.Vid sekelskiftet började man anlägga industrier i Backa. Man startade upp trävaru- och pappersindustri "Göteborgs stads pappersbruk".
Under årens lopp, har gamla industrier lämnat plats för nya, små industrier har också slagits samman. Det existerade en flygplats på Ringön under några år på 1920-talet, innan Torslanda kom till. Backalandskapet förändrades drastiskt, under 1960- och 1970-talen.
Hur var det att bo i en vanlig hyreslägenhet i början av 1900-talet? Den kunde ofta vara både mörk och dragig. En del hade inga tvättstugor, utan måste tvätta i köket. Man hade vägglöss och dålig hygien, i de gamla landshövdingehusen. Bostadsfrågan var central på 1920-talet. Att flytta till HSB, var därför en lyx.
År 1923, utsåg Hyresgästernas Centralförsamling en byggnadskommitté, för att undersöka möjligheterna att bilda byggnadskassor och uppföra kooperativa hus. Ur dessa villkor bildades Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening i Göteborg den 15 mars 1925.
1926 stod HSBs första hus färdigt, i kvarteret Åreskutan. 1928, hade HSB Göteborg fått 1000 medlemmar. Vid denna tidpunkt låg genomsnittshyran på 55 kr per månad för enrumslägenheter, och 80 kr per månad för tvårumslägenheter. Producentföreningarna inom byggnadsindustrin hade börjat konkurrera med HSB.
Under 30-talet växte HSB bit för bit med nya bostadskvarter. 40-talet inleddes med kristid - det var världskrig, och byggnadsverksamheten måste ligga på sparlåga. Under 50- och 60-talet skapade den starkt expanderande befolkningsökningen en akut bostadsbrist. Befolkningen i storgöteborg ökade mellan 1950-1970 från ca 500 000 till 680 000 invånare.
Områdena kring Sägengatan mest utgjordes av åkermark ända fram till en bit in på 60-talet. Mitt emot Sägengatan, utefter det bostadskomplex som kallas "grå staden", låg förr 3-4 bondgårdar. Där fanns också en trädgårdsförening med långa rader av blomsterodlingar. Man hade även en damm med guldfiskar i. På "Åsen", fanns också gårdar med odlingar. Skörden såldes sedan på Grönsakstorget inne i Göteborg, fram till någon gång in på 1960-talet.
Backa kommun hade inkorpererats med Göteborg stad redan 1948, men det var först på 60-talet bostadsbyggandet kom igång. HSBs första bostadsrättsförening i Backaområdet, HSB brf Backa, projekterades först som elementbygge. Men det visade sig att lägsta anbudsgivare förutsatte konventionellt byggande med på platsen gjuten stomme av betong, tegelfasad och utfackningsväggar. Ritningarna ändrades och HSB brf Backa fick sin färgklick i rött tegel med grönt papptak. Så påbörjades byggnationen av HSB brf Backa. De första familjerna flyttade in i hus nr 2, den 1:e april 1969. De sista nyinflyttningarna på Sägengatan skedde i hus nr 13 den 28:e februari 1970. De nuvarande vackra grönområdena kring husen tillkom successivt.
Nedan finns bilder från föreningens tidiga år.
HSB brf Backa
66:35 Käringön 1-3, 66: STG 26201,
66: STG 26216. Sägengatan 1-67, Backa, Göteborg.
Arkitekt HSB Gbgs Arkitektkontor
Inflyttning 1969-1970
Antal lägenheter 480 (År 2008 482 lägenheter, år 2010 484 lägenheter, år 2022 488 lägenheter)
*Du kan läsa mera i broschyren "HSB brf Backa 25 år 1969-1994 Jubileumskrift"
* "Från mammutland till stadsrand". En utställning om Backa, Säve, Tuve i skälltorpsskolan, Göteborg. Utgiven av informationsavdelninge, Gamla Stadsbiblioteket, Haga Kyrkoplan 23, Göteborg.
* "Gräv där du bor" - Historiska axplock från Hisings Backa" Oftagrafiska, Riksbyggen, Göteborgshus 35, Hisings Backa.
* "Så gick det till" HSB Göteborg 60 år, 1925-1985. Utgiven av HSB Göteborg, 1985. Tryckeri AB Framåt, 1985.
* "Göteborgs utbyggnad". Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner. Rapport 3, Chalmers Tekniska Högskola 1977.
* "HSB Forum" nr 2, juni 1992. Utgiven av HSB Göteborg, Första Långgatan 28 A, Box 31111, 400 32 Göteborg.
* Artikel i Hemma i HSB 2021 nr 4, bifogad här på sidan.