Gråberget 50 år 2002

Tidigare förtroendemannen har ordet. Under senare delen av 1940-talet rådde det stor brist på lägenheter i Göteborg. Detta ledde till att man utredde om det gick att bebygga större områden, som tidigare varit obebyggda.

Historik
I västra delen av Göteborg fanns inte så många lediga sådana områden, eller också var de svåråtkomliga och därför outnyttjade. Ett av dessa områden var det så kallade Ankarberget, ett annat var Gråberget.

Uppe på Gråberget fanns en kvarleva av de nödbostäder som uppförts under 1920-talet (de låg ungefär där föreningens kallgarage nu ligger) och Ekedalens barnhem.

Planering

När HSB Göteborg började intressera sig för en större nybebyggelse, väckte området stort intresse. Det planerade projektet på Gråberget skulle inrymma 562 lägenheter fördelade på sju höghus om 6-7 våningar ( Kabelgatan 8-20), fem stycken lägre punkthus på 3-4 våningar (Kabelgatan 22-30), samt övriga fastighetslängor på Kabelgatan 33-41. Dessutom tre fastigheter på Vantgatan, samt ett affärshus mitt uppe i bostadsområdet (Kravellgatan). Under ledning av arkitekt Lars Sjölander, då förste arkitekt inom HSB Göteborg, påbörjades planeringen av bostadsområdet.

Inflyttning

I början av 1952 stod de första fastigheterna inflyttningsklara. Det var Kabelgatan 12 14 16 18,20 Samt låghusen 33 och 35. Pannhuset där sopförbränning skulle ske och som skulle försörja hela bostadsområdet med värme och varmvatten, låg på Kabelgatan 20.

Byggnadsarbetet fortsatte sedan med Kabelgatan 37,39 och 41, samt fastigheten Vantgatan 3. De sista fastigheterna som färdigställdes var Kabelgatan 8 och 10, samt Vantgatan 1 och 2. Dessa blev inflyttningsklara i december 1953. Barnhemmet som då låg mellan Kabelgatan 10-12, fungerade under denna tid av bostadsbyggandet som en central för arbetsledarna.

Affärer

Affärshuset uppe på Kravellgatan inrymde bageri, frukt boch konfektyraffär, en affär för kemisktekniska artiklar somt snabbköp och charkuteri. Den kraftiga förändring som skett med hushållens inköp av olika varor, har i hög grad förlagts till större köpcentra, vilket lett till nedläggningen av de kvartersbutiker som uppfördes under denna tid. För närvarande disponeras lokalen av ett daghem.

Kommunikationer

Från Lilla Torget gick en el-driven busslinje, nr 36, över Masthuggstorget, via Karl Johans torg, Galateagatan och Blåsutgatan, till ändstationen vid Jaegedorffsplatsen. De boende inom föreningen fick alltså till en början promenera från Gråberget ner till Blåsutgatan och därifrån ta bussen till Lilla Torget. Efter några år drogs busslinjen upp till rondellen vid Kabelgatan 16-18. 1988 fick vi också busslinje 87, ”Trygga Rundan”, som körde upp i området till Kravellgatan. (Idag, 2011, är den dock ersatt med Flexlinjen.)

Parkeringsfrågan:

Efter hand som motorismen växte i samhället, ansågs det nödvändigt att parkeringsproblemet för de boende måste lösas. Det fanns ca 60 platser inom föreningen, varför en planeringsingenjör fick i uppdrag att föreslå en lösning för att öka antalet p-platser. I början av 1960-talet tillkom så 185 platser. Föreningen fick förhandla med Göteborgs stad för att få omdisponera bergsområdet mellan Vantgatan 1,2 och Kabelgatan 41. Detta bergsområde ingår nämligen inte i kontraktet som föreningen har med Göteborgs kommun.

Artikeln är skriven av tidigare förtroendemannen Å Östberg.

Vill du läsa mer.

Detta är ett litet smakprov på vad som finns att läsa i vår broschyr som heter HSB:s Bostadsrättsförening Gråberget 50 år, där en av artiklarna är skriven av tidigare förtroendemannen Å Östberg.

Fråga efter den på expeditionen.

  • 3004988227.jpg
    3004988227.jpg
  • 1441483922.jpg
    1441483922.jpg
  • 2794281670.jpg
    2794281670.jpg