Kungsladugård

Namnet Kungsladugård härstammar från Medeltiden och kungsgården på Älvsborgs slott. Markerna som idag utgör Kungsladugård var då en del av denna kungsgård. När staden Göteborg grundades på 1600-talet revs slottet och marken tillföll landshövdingen i Göteborg.

Under 1700-talet växte Göteborg utanför stadsgränserna och det uppstod oplanerad bebyggelse i Kungsladugård, men först år 1868 införlivades området i Göteborgs stad. Stadsdelen Majorna växte kraftigt under slutet av 1800-talet och Kungsladugård blev en del av stadsdelen Majorna - vilket det fortfarande är.

År 1916 utarbetads en detaljerad stadsplan för Kungsladugård. Det blev en tydlig distinktion mellan den norra och södra delen, vilket är oförändrat idag. I norr planerade man stora kvarter av landshövdingshus, med ljusa gårdar, öppna torg och breda gator med alléer. I söder planerade man för ett område med egnahemsvillor, här slingrar sig gatorna fram längs hustomterna. Dagens Kungsladugård växte fram mellan 1916 och 1930. Brf Svärdsliljan ligger i ett av flerfamiljshusen från 1920-talet, precis på gränsen mellan landshövdings- och egnahemskvarteren.

Hela området Kungsladugård är idag kulturminnesmärkt och anses vara ett ”viktigt kulturhistoriskt riksintresse” (Riksantikvarieämbetet). Detta ställer höga krav på fastighetsägarna i området.