Halverad klimatpåverkan
HSBs mål till år 2023 är att minska klimatpåverkan med 75 procent från basåret 2008, en ambitionsökning från det tidigare uppsatta målet om 50 procent, med delmålet 40 procent till 2020. Under 2017 har HSB som helhet minskat klimatpåverkan med 54 procent, för nyckeltalet kgCO2e/Atemp. Resultatet beror på övergång till förnybar el, effektivisering av elanvändning, mindre klimatpåverkan från fjärrvärmen, utfasning av några kvarvarande oljepannor och energieffektivisering och förnybara drivmedel i fordonsparken. Samtidigt finns utrymme att öka takten rejält i klimatåtgärderna, framförallt vad gäller effektivisering av fjärrvärmeanvändningen och åtgärder i fordonsparken.
Vi beräknar klimatpåverkan för el och fjärrvärme i våra hyresrätter, fordon och resor i förvaltningsverksamheten i samtliga regionala HSB-föreningar. Bostadsrättsföreningarnas klimatpåverkan från energianvändning samt nyproduktionens klimatpåverkan är inte innefattat i denna beräkning.
HSB beräknar utsläppen enligt den internationella beräkningsstandarden Greenhouse Gas Protocol. Inom ramen för Greenhouse Gas Protocol avgränsas utsläppen i tre grupper:
- Direkta utsläpp av växthusgaser från egenägda källor – egenägd uppvärmning och drivmedel för fordon och maskiner (Scope 1)
- Indirekta utsläpp av växthusgaser, energi – köpt el, fjärrvärme och fjärrkyla (Scope 2)
- Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser – tjänsteresor och produktion av energibärare (Scope 3)
Elanvändning och förnybar el
Trots en ökning i den egenägda ytan i fastigheter och lokaler har den totala elanvändningen minskat med 10 procent. Samtidigt har övergång till att köpa ursprungsmärkt förnybar el gjort att det totala utsläppet av växthusgaser från inköpt el har reducerats dramatiskt i de regionala HSB-föreningarna, med totalt 83 procent.
Vid jämförelse av elanvändning per yta (kWh/Atemp) har en minskning med 22 procent till 2017 skett från 2008. Klimatpåverkan per yta (kgCO2e/Atemp) har minskat dramatiskt med 86 procent. Resultatet omfattar samtliga regionala HSB-föreningar. Sett till HSBs mål om att minska utsläppen med 75 procent till 2023 har denna del varit av stor vikt.
HSB klimatvärderar el enligt en trappstegsmodell:
- De regionala HSB-föreningar och bostadsrättsföreningar som väljer att producera egen el har mycket liten klimatpåverkan och hamnar på lägsta trappsteget
- De som köper förnybar el på marknaden får större klimatpåverkan motsvarande mellersta trappsteget
- De som inte väljer aktivt får så kallad nordisk residualmix med högst klimatpåverkan
Omfattar samtliga regionala HSB-föreningar.
Fjärrvärme
Fjärrvärme står för merparten av HSBs klimatpåverkan, då det är den enskilt största energiposten. Klimatpåverkan för fjärrvärme per yta (kgCO2/Atemp) har hos samtliga regionala HSB-föreningar under 2017 minskat med totalt 33 procent, samtidigt som energianvändningen, mätt i kWh/Atemp, har minskat med 6 procent, jämfört med 2008. HSB har tillsammans med andra bostadsorganisationer och Energiföretagen Sverige kommit överens om en gemensam metod för att miljövärdera fjärrvärme. Här räknas klimatpåverkan för alla använda bränslen ihop till en emissionsfaktor per fjärrvärmenät, som sedan kan multipliceras med den köpta energianvändningen.
Omfattar samtliga regionala HSB-föreningar.
Förnybar energi till HSBs fordon
Total energianvändning till HSBs fordon har hos samtliga regionala HSB-föreningar minskat med totalt 15 procent sedan 2008. Andelen förnybar energi, sett till total energianvändning till drivmedel hos samtliga regionala HSB-föreningar, var totalt 29 procent under 2017. Förvaltningsverksamheten har under 2017 köpt in flera eldrivna fordon. De regionala HSB-föreningar med högst andel förnybara bränslen i fordonsparken 2017 är HSB Uppsala (89 procent), HSB Skåne (45 procent), HSB Östergötland (36 procent), HSB Göta (30 procent) samt HSB Stockholm (27 procent). I dessa HSB-föreningar används biogas, HVO-diesel, RME-diesel och diesel med hög inblandning av förnybar diesel. El används också som drivmedel, men det syns inte i denna beräkning.
För att åstadkomma fortsatta utsläppsminskningar ska drivmedelsanvändningen ytterligare effektiviseras och fordonsparken i mycket större utsträckning utgöras av fordon som drivs med biodiesel, fordonsgas, etanol och förnybar el.