Att dela eller inte dela – så jobbar HSB Living Lab med delningsekonomi

En googling på ordet delningsekonomi ger fler än 160 000 träffar. Hade vi googlat för fem år sedan hade vi antagligen inte kommit upp i samma antal. Språkrådet registrerade ”delningsekonomi” som årets nyord så sent som 2015. Och sedan dess dyker begreppet upp lite varstans. Globalisering, klimatförändringar, ändliga fossila resurser – allt varslar om att vi helt enkelt måste tänka om. På HSB Living Lab har flera projekt inom delningsekonomi pågått under de senaste åren. Och många intressanta slutsatser har kunnat dras i projekten, menar Emma Sarin som är projektchef för HSB Living Lab.

- Ett tydligt och roligt exempel är vårt hönsprojekt. Det kom till för att vi ville undersöka hur man kunde minska matsvinnet. Flera boende tog hand om hönsen gemensamt, matade dem, drog nytta av äggen, och fick ner matsvinnet med hela 12 procent, berättar Emma Sarin.

När experimenttiden var slut ville de boende inte skiljas från hönsen. Man bestämde då att hönsen helt enkelt skulle få bo kvar. Det var då de nya utmaningarna dök upp.

- Alla tyckte det var roligt i början. Men sedan märkte vi att engagemanget och entusiasmen bland deltagarna dalade. De boende fick allt svårare att hitta någon som kunde vara dagens hönsvakt. Vad som började som en strålande idé och som också fick till en beteendeförändring avseende matsvinn, slutade med att det blev svårt att lösa logistiskt. Samma sak har vi sett i olika odlingsprojekt som pågått. Att odla tillsammans är mycket positivt och engagerande, men att få till en långsiktig lösning enbart baserat på ideellt engagemang är svårt, berättar Emma Sarin.

Vad tyder då detta på? Att människor i regel är lata och inte vill hjälpas åt eller dela på saker? Nja, ett riktigt så cyniskt svar vill inte Emma Sarin ge.

- I en delningsekonomi behöver man, för att det ska hålla i längden, hitta modeller som inte enbart bygger på ideellt engagemang. Vilka är det som drar nytta av delningen, vilka delar krävs för att det ska fungera långsiktigt och var finns finansieringen? Det är frågor som vi nu vill titta vidare på, säger hon.

Vad det är som får olika delningsinitiativ att fungera verkar variera beroende på vad det är man delar. Ett gemensamt behov verkar vara facilitering, det vill säga någon utomstående som är med och styr upp det praktiska, servar och informerar. I mindre projekt kan det handla om att man betalar en mindre summa för att få hjälp. I projekt som omfattar större värde, som bilpooler och kollektivboenden, ser man ofta till att lägga på stadgar, kontrakt och liknande för att få det att fungera.Även om man inte hittat den ultimata modellen för delningsekonomi ännu så har man redan nu dragit många lärdomar och insikter inom HSB Living Lab.

Ett annat exempel är inbyggt i arkitekturen och planlösningen. I framtiden är det högst troligt att fler och fler kommer flytta in till städerna och vi kommer behöva bo på mindre privata ytor och dela fler ytor med våra grannar. Vi kommer behöva bygga mer på höjden och mer kompakt. Och de flesta som bor i HSB Living Lab bor redan på det här sättet. De har en egen liten lägenhet och delar kök och vardagsrum med sina grannar.

- Här finns också en social tvättstudio som vi har inrett för fler funktioner än enbart tvätt. Maskinerna är gömda i soffor och fåtöljer för att de boende ska kunna både tvätta och umgås, allt för att göra delandet till en positiv upplevelse.

En annan konkret delningsekonomitjänst som finns på plats är Swap Cube, ett ställe där man kan lägga saker som man inte vill ha eller har användning för längre.

- En klassisk delningsekonomi-pryl. Man tänker cirkulärt istället för att slänga. Dela med sig är det nya äga, helt enkelt, avslutar Emma Sarin.