De tog hand om sin egen skit

Det var under hösten 2019 som Otto Malmkvist satte igång att planera sitt examensjobb på Chalmers, där han läste arkitektur. Hans specialområde, och också det exjobbet skulle handla om, är kretsloppstänkande i arkitekturen.

– Jag intresserar mig för hur man inom arkitekturen kan tänka in kretslopp när man bygger nytt. Och då inte bara i materialet, i trä eller återvunnet byggmaterial, utan i ett vidare perspektiv. Här kan man exempelvis titta på hur man kan använda avfall från våra egna kroppar och hur man bygger in den typen av möjligheter i hus.

Ett exempel på just detta är att istället för vattentoaletter bygga in återvinnande toaletter, ofta mulltoaletter, där man inte använder något vatten och där man separerar kiss och bajs för att sedan använda som gödsel. För att ge examensjobbet en praktisk dimension, bestämde sig Otto för att faktiskt låta testa en sådan toalett i verkliga livet. Han var sedan tidigare bekant med HSB Living Lab, och visste att man som student kunde ansöka om anslag och föreslå projekt som kan utföras i experimenthuset.

– I min ansökan skrev jag att jag ville undersöka hur det jag kallar en återvinningstoalett påverkar de boendes vardag, och vad som kunde tänkas vara både fördelar och nackdelar för dem. HSB Living Lab nappade på idén, och jag kunde påbörja allting vid årsskiftet 2019/20 ungefär.

De som till slut kom att stå för det praktiska experimentet, att använda toaletten under en och en halv månad, föll på tre studenter som bor i en av lägenheterna i HSB Living Lab. Toaletten kallades långtidskomposterande toalett och liknar en mulltoa. Skillnaden är att man inte behöver tömma tanken där avföringen samlas lika ofta.

– Det blev så att jag till slut installerade toaletten på balkongen. Anledningen var att lägenhetens badrum skulle totalrenoveras, och innan mitt experiment kom in i bilden så skulle de behövt använda en toalett i en annan del av huset. Men nu blev det så här, och det funkade väldigt bra. De var glada att få en toalett i anslutning till sin egen lägenhet, berättar Otto och skrattar.

Studenterna fick helt enkelt ta sig ut på balkongen varje gång behoven pockade på, och kisset och bajset fördes till olika behållare. Kisset kunde sedan Otto själv använda till sina privata zucchini- och tomatodlingar

– Man separerar urin och fekalier. Urinen kan i princip användas direkt till gödsel, i det här fallet mina grönsaker, bajset behöver stå ett år för att bli fritt från bakterier för att sedan blandas med annan kompost.

Studenterna upplevde experimentet som positivt, berättar Otto. Vid installationen byggde han ett litet dass för att hindra för mycket insyn, och en fläkt tog bort all lukt. Studenterna piffade själva toaletten så den kändes trevlig att gå på.

– Det enda de hade åsikter om, och detta är helt förståeligt, är att det ibland var kallt ute på balkongen. Och att läget på balkongen var så att grannar och förbipasserande kunde se när de gick in och ut ur dasset.

Ottos examensjobb kunde sedan ge läsaren en bild från verkligheten om hur det faktiskt är att använda en återvinnande toalett i en lägenhet. Men att installera systemen i stor skala i flerfamiljshus i framtiden tror Otto kan bli svårt.

– Det är komplicerat att bygga så att stora behållare får plats på ett smidigt sätt till exempel. Toaletten lämpar sig i nuläget bättre i ett småhus eller på ett publikt område. Men den svåraste aspekten när det gäller byggnation i lägenhetshus tror jag faktiskt är den sociala biten. Det är svårt att övertyga folk om att byta ut det smidiga vattensystemet, ett system som är intimt förknippat med vårt välfärdsbygge.

Kanske kan åsikterna förändras i takt med tidens gång, samtidigt som det redan nu faktiskt finns kompromisser i form av vacuum-toaletter, där man använder mycket mindre vatten men där de i övrigt är som vanliga toaletter.

– Det vore roligt att få se och jobba med arkitektur i framtiden som tar hänsyn till en annan typ av toaletter. Vi behöver verkligen komma till insikt om hur värdefullt det är att kunna spara vatten i reningsverken samtidigt som vi tar till vara vad våra egna kroppar lämnar ifrån sig. Bajs och kissgödsel är det absolut bästa för växterna, avslutar Otto.