Framtidens kök är cirkulärt

Det är en av de ljusa ettorna på tredje våningen i HSB Living Lab som har fått det splitter nya köket installerat. Hyresgäst är Kaj Granath, en av forskarna i projektet, som sedan ett par veckor är sin egen testpilot. 

— Så här långt trivs jag väldigt väl. Jag älskar den flyttbara köksön! I ärlighetens namn har jag väl inte direkt rullat runt den på mina 45 kvadrat, men det är möjligt, säger Kaj. 

Köket är gjort av björk och en modern form av mer hållbar plywood som kallas Wisa-board, tillverkad i Finland. Bänkskivan och köksluckorna har fått en tunn svart bordslinoleum som ytskikt.  

Till skillnad från ett traditionellt kök som ofta består av färdiga moduler av skåp som sätts samman (och därmed har dubbla väggar och kräver onödigt mycket material) är det konstruerat av en enklare stomme med glidskenor för lådor eller hyllplan och dörrar, men alltså utan sidoväggar.  

Eftersom arbetsbänken, som är placerad vinkelrät mot köket, står på hjul går den att flytta efter behov. Bli köksö mitt i rummet eller skjutas på plats vid fönstret och skapa ett parallellkök. Just flexibiliteten är en av faktorerna som gör att forskarna hoppas att köket ska få leva längre än vad ett genomsnittligt svenskt kök gör. När det i slutänden, efter sisådär 80 år, gjort sitt går materialen att återvinna.  

Ulrike Rahe är påfallande stolt och glad över resultatet. 

— Vi lyckades att komma mer än till mål, projektet väcker uppmärksamhet och efterfrågas på marknaden, säger hon. Ett fantastiskt samverkansprojekt som ledde till det här vackra köket! 

När vi i Sverige renoverar våra lägenheter står köksmaterial för drygt 40 procent av den samlade miljöbelastningen. Inom ramen för Det cirkulära köket har forskarteamet på Chalmers, i samarbete med köksproducenten Vedum, de senaste fyra åren undersökt hur man kan förlänga kökets livslängd genom att planera smartare, inreda mer flexibelt och generellt öka kvalitén.  

I ett tidigare forskningsprojekt visade Ulrike Rahes forskarkollega Paula Femenias att ett svenskt kök, i sin helhet eller delar av det, kan ha en så låg genomsnittlig livslängd som sju år, trots att det kunde ha hållit i 25 år. Enligt Ulrike Rahe är en del av förklaringen att dagens kök är svåra att anpassa efter förändrade behov. I en familj med tre tonåringar som har kompisar på besök kan det under ett antal år med lätthet bli åtta runt matbordet. Ett par år senare vanligtvis två, som klarar sig med ett litet kök och kylskåp. 

En aspekt av dagens kök som forskarna förundras över är de nämnda dubbla väggarna.  

Ett sätt att bygga på som innebär att det går åt mer material än nödvändigt. Det betyder också tyngre transporter - och transport av omfattande mängder luft eftersom logistiken i köksfabrikation bygger på transporter av ihopsatta köksskåp istället för platta paket. Det blir dessutom ett tyngre arbete att sätta upp köket. Och mer material hamnar på tippen när köket byts ut alldeles för tidigt. Som jämförelse av materialåtgång kan man föreställa sig enkla köksmoduler på konsoler. 

Resultatet av projektet, det kök som nu installerats på prov i HSB Living Lab, ska under 2022  

installeras även i en hyresfastighet på Tjörn. Det cirkulära köket kommer att vidareutvecklas, testas och utvärderas i två nya forskningsprojekt med medel från VGR, Formas och industripartners. Det långsiktiga målet är att konceptet skalas upp och det cirkulära köket kan tillverkas på ett industrialiserat sätt.