Minskat klimatavtryck med lera

Marwa Dabaih, arkitekt och professor på Malmö Universitet och Aalborg University ber oss, dagens besökare från arkitekt-, bygg- och fastighetssektorn, att ta ett djupt andetag. Och sen andas ut. Och sen igen; andas in – andas ut.

Som en illustration av hur grundläggande det är för allt levande. Och för att påminna om att våra supertäta, välisolerade hus, inte längre kan andas själva utan behöver hjälp av fläktar.

Bygg- och fastighetsbranschen står enligt Boverket för 20 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid. Det finns all anledning att nagelfara hur vi i bygger, förvaltar, värmer upp, renoverar och demonterar våra byggen.

På HSB Living Lab pågår ett samarbete där HSB och Peab tillverkar fasadelement av lera i syfte att utforska moderna processer för att bygga med lera. Med sina över 20 års erfarenhet av klimatneutral arkitektur och av jordbaserade byggmaterial är det Marwa Dabaieh som leder projektet kring fasadelement i lera.

Enligt henne finns det inga ursäkter för att inte använda sig av det uråldriga byggnadsmaterialet lera.

– Ni kanske tänker att det inte går att bygga tillräckligt säkra hus av lera?”

Hon visar hon en bild på en bank i Egypten.

– Ni kanske tänker att det inte går att få tillräckligt hög nivå på hygien?

Bild på ett sjukhus i Österrike.

– Med tillräckligt god akustik?

Bild på kapell i Tyskland.

– Barnvänligt? Vattentåligt?

Och sen i rask följd bilder på en skola och på en byggnad i regnigt klimat.

Marwa Dabaieh framhåller ett stort plus för lera som byggnadsmaterial;

– Du utgår från platsen och använder jorden som finns där, istället för att transportera material långa vägar. Sen anpassar du tekniken efter hur leran ser ut på din plats. Behöver den blandas med mer sand, med strån, med vatten? Flexibelt och mycket klimatsmart.

– Ni ska också komma ihåg att cement- och betongindustrin har en stark lobbyapparat. Den som förespråkar lera som byggnadsmaterial möter ett stort motstånd, säger hon.

När Ásgeir Sigurjónsson från Earthlab tar vid berättade han om sina erfarenheter från den nästan fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg där man med gott resultat byggt en av förrådets väggar i lera. Cirkulär Byggnation på Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg har uppskattat att leran från bara bygget av Västlänken skulle räcka till alla förskolor som staden har behov av att bygga de kommande 50 åren.

För att lera i Sverige ska komma ifråga som ett mer utbrett byggnadsmaterial krävs dock strukturer för storskalig användning. Johan Jönsson, hållbarhetsspecialist på White Arkitekter är fokuserad på just det. Att i samarbete med Svenska institutet för standarder (SIS) ta fram det regelverk som krävs för att lera ska kunna bli ett material att kunna lita och ställa krav på i större skala. En process där bland annat Tyskland och Österrike kommit betydligt längre.

– Lera används redan idag i Sverige men i liten skala och av mindre aktörer. Att skala upp är en utmaning och vi är övertygade om att det krävs en standard för att förändra det. Och för att i förlängningen kunna minska klimatpåverkan från vår bransch, säger Johan.

Förmiddagen avslutas inne i verkstaden där muraren Nicklas Ekstorm från Peab visar och berättar om de senaste veckornas arbete att med hjälp av två olika metoder tillverka fasadelement. Ett av dessa tillvägsgångsätt innebär att tillverka ”tegelstenar” av obränd lera. Lera som blandats med varierande andel strå, sand, träspån och vatten. Som vänds en gång per dygn tills de varit torra nog att staplas till väggelement. Den andra metoden som testas är ”Rammed earth”, eller stampad jord på svenska.  

– Det har varit ett betydligt tyngre arbete på många sätt, säger Nicklas. Den traditionella industrin har ändå utvecklats för att spara på kroppen för oss som arbetar, men samtidigt känns det bra att slippa de kemikalier vi annars ofta har omkring oss.