Rena rama reningsverket

När vi duschar, borstar tänderna och går på toaletten spolas allt vatten ut i samma avlopp. Till skillnad från toalettvattnet har det så kallade gråvattnet från dusch, bad och handfat dock stor potential att återanvändas. Något som Per Ericson tog fasta på när han grundade företaget Graytec och designade ett system för att separera gråvatten från toalettvatten.

– Vad jag vet, har det aldrig gjorts tester där gråvatten samlas in från olika användare och återanvänds i större fastigheter,därför vet man inte riktigt vad som händer när man gör det, säger han.

Men det ska HSB och Graytec alltså ta reda på. I praktiken går det till så att man installerar ett separat avloppssystem för vattnet från duschar och handfat och leder det till ett reningssystem som avlägsnar föroreningar, bakterier och virus.

Projektet i HSB Living Lab delas in i två faser och under första fasen utför man tester på vattnet och tar fram nivåer för hur rent det behöver vara. Under den andra fasen återför man det renade vattnet i systemet – till de handfat och duschar det kommer från.

– I dag är varmvattnet i våra kranar uppvärmt dricksvatten, men det faller inte under Livsmedelverkets regler som kallvattnet gör. En stor del av projektet är därför att ta fram klara riktlinjer och minimikrav för hur rent ett varmvatten som kommer från andra källor, exempelvis ett lokalt reningsverk, måste vara, säger Per.

Ett lokalt reningsverk kommer med många fördelar. Den mest uppenbara är kanske att man kan spara stora mängder vatten, men det har också stor potential att kunna avlasta kommunala energi- och vattensystem menar Per Ericson.

– Våra badrum genererar i regel väldigt mycket rent vatten som dessutom innehåller mycket energi. Kan man rena och återanvända detta kan man spara upp till 60 procent av vattenåtgången och 80 procent av energiförbrukningen i en fastighet. Dessutom finns det ekonomiska fördelar, målsättningen är att återbäringen på en sån här investering ska betala sig på två år i sparade pengar på energi och vatten, säger han.

Även trycket på kommunala reningsverk skulle lätta. Ett litet lokalt reningsverk med bättre filter har också möjlighet att fånga upp de mikroplaster som de större reningsverken inte klarar av, och på så sätt hindra dessa från att gå ut i hav och vattendrag.

– Det är svårt att ändra avloppssystem i existerande fastigheter men det går att införa i nya. Teknologin finns egentligen redan där, det är i princip samma som man använder på badhus. När vi väl fått fram riktlinjer för godkända vattennivåer är det som saknas en system- och samhällsförändring, säger Per.

Från HSB ser man det som en stor möjlighet att utforska tekniken kring att rena gråvatten. Emma Sarin är projektchef på HSB Living Lab och menar att det här är en fråga som man tror kommer bli allt mer aktuell.

– De rekordlåga grundvattennivåerna de två senaste somrarna aktualiserat frågan. Dessutom finns det ju fler möjligheter med lokal gråvattenåtervinning som till exempel att ta till vara på värmen vi annars spolar ut i avloppen och även att minska trycket på vattenreningsverken genom att inte leda allt avloppsvatten dit. Så det här är ett spännande och viktigt område för oss att följa.