Svenskarna är några av världens största energikonsumenter och enligt Energimyndigheten går hela 80 procent av energiförbrukningen i våra hem till uppvärmning. Samtidigt ser vi ofta att inomhustemperaturen hålls på högre nivåer än de 21 grader som Boverkets byggregler (BBR) och Folkhälsomyndigheten rekommenderar *. Detta får stora effekter på både energiförbrukning och energikostnader. Genom att hålla rätt inomhustemperatur, eller till och med sänka temperaturen någon grad, kan fastighetsägare göra stora besparingar både ekonomiskt och klimatmässigt.
Många fastighetsägare upplever ändå att det är en utmaning att hålla inomhustemperaturen på rekommenderade nivåer. Temperaturen i den privata bostaden ett ofta ett känsligt kapitel. Boende som upplever att det är kallt i lägenheten orsakar många upprörda samtal och felanmälningar.
I projektet Ta det coolt utforskas beteenden och kommunikation kopplat till inomhustemperaturer. Det handlar bland annat om hur förståelse och acceptans kan skapas för ”rätt” inomhustemperatur hos de boende. Med hjälp av beteendevetare från Beteendelabbet, energiexperter, kundtjänstpersonal och forskare utforskar projektet drivkrafter, problem och metoder.
Rätt information på rätt plats
Mycket handlar om information och att få den på rätt plats och i rätt tid. I projektet gick Kajsa Lindström från Beteendelabbet igenom de felanmälningar som kommit in till HSB som rör värme.
– Det kommer in många felanmälningar – men i över 20 procent av fallen som projektet har undersökt hade bostaden godkänd temperatur. Här blir det både missnöjda personer som trott att de ska få hjälp och fastighetsvärdar som fått ökad arbetsbelastning, säger Kajsa Lindström. Med rätt information till exempel inför höst- och vintersäsongen finns bättre möjligheter att förstå hur värmesystemet fungerar och vad man kan förvänta sig när man bor i huset.
Verktygslåda
I första delen av projektet Ta det coolt – beteendeutmaningar kring uppvärmning och inomhusmiljö grävde Beteendelabbet djupare i beteenden för att förstå utmaningarna och hitta lösningar på hur man kan stötta fastighetsägare, brf-styrelse och förvaltningspersonal i hur de kan hantera frågor och klagomål kopplat till inomhustemperatur och komfort på ett konstruktivt och bra sätt.
Resultatet blev en ”verktygslåda” som ska underlätta dialogen med de boende och acceptansen kring inomhustemperaturer och energibesparingar. Ett av flera förslag på verktyg är till exempel en miniguide som kan hängas upp på elementet. När den frusna boende känner på elementet kan guiden direkt förmedla relevant och motiverande kunskap om temperaturen i lägenheten. Till exempel varför det vid väderomslag ofta upplevs som kallare i lägenheten eller möjliga åtgärder som att täta fönster eller flytta möbler som står framför element.
Ett annat exempel på verktyg, när det kommer till att sänka temperaturen i bostäderna för att spara energi, är att det till stor del är viktigt att involvera de boende.
– När det kommer till att jobba med bostäder och beteende så är det svårt att någon utifrån kommer in och säger hur det ska vara. Då är det bättre att involvera alla och tillsammans fatta beslut. Och om de boende tillsammans kan se att miljövinsterna eller minskade kostnader är motivering nog ökar chansen att det går att genomföra på ett bra sätt.
Nu testas modellen
Nu drar projektet igång testfasen. Hur fungerar verktygslådan i praktiken? Det kommer man utforska i både HSB Living Lab och ett antal fastigheter runt om i Sverige.
*Den lägsta inomhustemperatur som Boverket och Folkhälsomyndigheten pekar på är 21 C. I detta projekt väljer vi att definiera detta som ”rätt” temperatur vintertid. Om en fastighet har en inomhustemperatur på till exempel 22-23 C anser vi att den är för hög, även om det inte är en för hög temperatur utifrån ett hälso- eller komfortperspektiv. I många hus är inomhustemperaturen vintertid högre än 21 C vilket innebär högre energikostnader och ökad klimatpåverkan.
Foto Kajsa Lindström: Appendix Fotografi