Bio-loops har sin bas i HSB Living Lab och man har byggt ett växthus för husets invånare, som en del i projektet. Tanken är att de boende planterar grönsaker i växthuset och skördar dem för att använda dem i matlagningen. Avfallet hamnar sedan i en lokal varmkompost eller i en så kallad "bio blend" i vasken. Komposten blir i sin tur till jord som kan användas i växthuset. Och där börjar odlingen om igen. Bio-loops leds av Shea Hagy som är knuten till Chalmers i Göteborg.
– Vi vill undersöka hur man kan göra ett kretslopp lokalt istället för att till exempel bära ner sina sopor till ett soprum där det tas om hand centralt. Det går att decentralisera, det vill säga skapa ett slutet ekologiskt system i mindre skala, exempelvis i en lägenhetsbyggnad, säger Shea Hagy.
Växthuset var igång under sommaren 2017 och under den tiden ville man inte bara se hur själva det ekologiska systemet fungerade.
– Det handlar om mycket mer. Det finns en stor social aspekt i det här. De som var med i projektet behövde inte "smutsa ner sig" och gräva i jorden. Växthuset fyllde också en social funktion och fungerade som mötesplats, säger Shea Hagy.
Visionen för framtiden är att den här typen av decentraliserade kretslopp ska öka. Exempelvis ser Shea Hagy framför sig hur en bostadsrättsförening bestämmer sig för att börja odla och då kan efterfråga ett färdigt växthus från företag eller organisationer som erbjuder såna tjänster.
– Man ska i princip kunna erbjuda boende skräddarsydda lösningar. Vill man inte odla själv ska man kunna ta in en sådan tjänst. Men poängen är att kretsloppet ska vara lokalt och att man på så vis ska förstå varifrån saker och ting kommer. Varifrån maten kommer ifrån, hur den blir avfall. Först då, när vi förstår vår omvärld, kan det bli tal om verklig förändring i framtiden.
Projektet Bio-loops vill bland annat besvara frågan hur man organiserar boende i flerbostadshus till att engagera sig i odling och förstå kretslopp.