Lera - en nyckel till hållbara byggnader

Byggbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp. För att minska den siffran tittar allt fler i branschen mot det traditionella materialet lera. I Skandinavien är kunskapen om modernt byggande i lera relativt liten, men i ett historiskt och globalt perspektiv är det en självklarhet att använda materialet.

– Det finns uppgifter om att cirka 25 procent av jorden befolkning bor i hus med någon slags lerkonstruktion. Många självbyggare använder materialet och i länder som Tyskland och Österrike används lera även i större, standardiserade byggprojekt, men i Sverige är lera fortfarande mycket ovanligt i stora byggnationer, säger Emma Sarin, projektchef HSB Living Lab.

Förändring på gång
Det är bakgrunden till att det nu startar och pågår flera intressanta svenska projekt kring lera som byggnadsmaterial. I HSB Living Lab har man producerat lermoduler tillsammans med Peab i syfte att utforska produktionsprocessen. White Arkitekter samarbetar med SIS för att utveckla en svensk standard och Göteborgs stad undersöker hur lera från Västlänken kan återanvändas.

För att sprida kunskap och samla erfarenheter arrangerade HSB Living Lab en temadag den 5 maj om hållbart byggande med lera. Där deltog flera av branschens ledande forskare, arkitekter och byggaktörer att finnas på plats.

– Genom att bjuda in experter och dela erfarenheter är HSB Living Labs förhoppning att skynda på implementering och uppskalning av lera i byggandet. Vi har också planer på kommande utvecklingsprojekt. Det finns många frågor att utforska kring lera, så som montage, fukt, hållbarhet, erosion, kvalitetssäkring och funktion, säger Emma Sarin.

Produktion av lermoduler i HSB Living Lab
I HSB Living Lab pågår under 2023 ett projekt med syfte att utforska produktionen av lermaterial. Det är ett samarbete mellan HSB Living Lab, Peab och forskare från Malmö Universitet. Projektet leds av docent Marwa Dabaieh, arkitekturprofessor och expert på klimatneutral arkitektur och jordbaserade byggmaterial.

– Lera är ett cirkulärt material som har många fördelar. Det har låg klimatpåverkan, är billigt och resurseffektivt att framställa och ger positiva hälsofördelar om man använder materialet på genomtänkta sätt. Eftersom lerjord är vattenlöslig är det också ett förlåtande material som enkelt går att knacka ner om ett jobb behöver göras om. Det är helt återbrukbart och genom att använda lokal jord slipper man dessutom långa transporter, säger Marwa Dabaieh. 

Målet med projektet på HSB Living Lab är att undersöka metodval och hur vanlig byggkompetens kan användas i produktionen. I första steget har Marwa Dabaieh och två byggarbetare från Peab producerat väggprototyper som sedan kommer att analyseras, klimatberäknas och som finns vid HSB Living Lab för observation.

Bakgrunden till projektet är ett kommande nyproduktionsprojekt i Brunnshög i Lund där HSB har vunnit en markanvisningstävling. I tävlingsförslaget var vissa delar av fasaden beklädda med ett material som är tillverkat av lera från platsen. Projektet i HSB Living Lab kommer utforska och testa både leran, tillverkningen och materialet för att ta reda på om och hur det är möjligt att använda materialet på bostadshuset i Lund.

– Vi vill bland annat få svar på hur projektet kan tillverka lermaterialet av jorden från platsen. På HSB Living Lab kommer man att följa processen vad gäller jordanalys, val av metod och klimatpåverkan, säger Emma Sarin.

Ny standard för obränd lera
Fördelarna med lera som byggnadsmaterial är alltså många, men det finns också utmaningar, till exempel saknas i dag både kunskap och strukturer för storskalig användning. Ett projekt som drivs av White Arkitekter och Svenska institutet för standarder (SIS) tar rygg på bland annat Tyskland och Österrike där utvecklingen kommit längre, inte minst när det gäller att ta fram standarder.

– Lera används redan i dag av en del små aktörer i Sverige, men det saknas aktörer som kan ta sig an större jobb. Uppskalningen är en utmaning, men vi menar att en standard kan förändra det och på allvar bidra till en minskning av byggbranschens klimatpåverkan, säger Johan Jönsson, hållbarhetsspecialist på White Arkitekter.

Han berättar att det finns gott om exempel på större projekt i Europa där lera använts som byggmaterial och att det första steget i Sverige är en standard för att använda lera som puts. I nästa steg är det aktuellt att standardisera andra användningsområden som skivmaterial och bärande element.

Parallellt med standardiseringsarbetet för lera, har White och SIS ett projekt där de översätter den tyska lerbyggspraxisen (Lehmbau Regeln). Tanken är att den ska fungera som stöd när exempelvis lokal lera och stampjordsteknik används, eftersom det kan vara onödigt att köra lermassor till en fabrik för att tillverka en standardiserad produkt.

– För att öka volymerna handlar det om att använda lera på rätt sätt och på rätt ställe, till exempelvis som ett komplement som ersätter mer energiintensiva material. Inom några år hoppas jag att vi ser mer storskaliga hybridprojekt i Sverige där lera ingår som en självklar komponent, säger Johan Jönsson.

Lerbyggnad på förskolegård
I projektet Recirculate som drivs av Göteborgs stad, tillsammans med flera andra aktörer, står bland annat återbruk av material i centrum. Angelica Karlsson, strategiansvarig Cirkulär Byggnation på Stadsfastighetsförvaltningen, Enheten för Teknisk kvalité och miljö, berättar om hur göteborgsleran blev intressant i projektet:

– Bakgrunden är att vi fick uppdraget att undersöka om det går att bygga en fossilfri förskola. Någon sa, lite på skämt först, att vi borde undersöka möjligheterna att använda de enorma mängderna lera från byggandet av Västlänken, men sedan insåg vi att det var ett både viktigt och intressant spår att följa.

Förutom viktig kunskapsutveckling har det pågående projektet redan fått ett konkret resultat. På den nästan fossilfria förskolan Hoppet på Hisingen är en av väggarna på en komplementbyggnad tillverkad i lera. Och det närmaste decenniet ser Angelica Karlsson att lera kommer att ingå som komponent i många byggnader i Göteborg.

– Vi har uppskattat att bara leran från Västlänken skulle räcka till alla förskolor som vi har behov av att bygga i 50 år framåt. Och vem vet, i nästa Karlatorn kanske en del av väggarna är av lera. Vi har inte konkreta siffror i dag, men det skulle troligen innebära en stor klimatvinst, säger Angelica Karlsson.

Emma Sarin hoppas att alla de här forskningsrelaterade projekten på olika sätt gör att lera blir vanligare i konkreta och storskaliga byggprojekt.

– Vi vill bidra med innovationer som bidrar till att sänka bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan. Genom att höja kunskapsnivån kring lera, och även stärka materialets status, kan vi göra skillnad på riktigt!