Solceller som fasadmaterial lönar sig på sikt

När nya fastigheter ska byggas, finns i dag möjlighet att använda solceller som fasadmaterial, så kallade byggnadsintegrerade solceller. På HSB Living Lab består taket och fasaden till stor del av solceller, och man har redan kunnat se att det kan vara en lika kostnadseffektiv lösning som traditionella fasadmaterial.

Men är det en klimatsmart lösning? Det har man tagit reda på i en fortsättningsstudie, där HSB i samarbete med teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren tittat på både solcellers och andra fasadmaterials klimatpåverkan.

I studien har man tagit hänsyn till saker som tillverkning och transport av materialen, och i solcellernas fall även förväntad elproduktion under hela deras livstid – det vill säga 25 år. För även om huset kan producera miljövänlig energi, så är det inte nödvändigtvis så att solcellernas klimatavtryck är lägre än andra fasadmaterial.

– För att få reda på det måste man titta på vilken klimatpåverkan hela produktionskedjan av materialen har. Ofta har solcellerna en högre klimatbelastning vid produktionen än konventionella fasadmaterial fasadmaterial, säger Gerda Ingelhag, konsult på Bengt Dahlgren.

Rätt läge – under lång tid
Kikar man bara på tillverkningsprocessen så hade alla de testade solcellerna högre klimatpåverkan än de andra fasadmaterialen. Men det är när man lägger till de kommande 25 åren som siffrorna börjar se annorlunda ut.

– I och med att solcellerna producerar egen el under hela den tiden så undviker man också sämre el på marknaden. Det väger upp klimatavtrycket vid tillverkningen, säger Gerda Ingelhag.

Om panelerna sitter på rätt ställe, vill säga. Störst elproduktion under ett år hade de som placerats på tak i söderläge.

– Placerar man panelerna på söderfasad så undviker man en klimatbelastning. Men sitter de åt öst eller väst så blir elproduktionen lägre, och för vissa solceller blir det så att den klimatpåverkan som tillförs vid produktion fortfarande blir lite högre än den som kan undvikas.

Bättre än vanlig fasad
I slutändan visade det sig att byggnadsintegrerade solceller oftast är ett bättre alternativ jämfört med andra vanliga tak- eller fasadmaterial. I alla fall i det långa loppet.

Men det är inte helt lätt att mäta – för att kunna jämföra måste man göra antaganden om vilken smutsigare energi som ersattes.

– Att jämföra olika material kan verka enkelt, men det finns många olika perspektiv att ha i åtanke. Man måste göra antaganden kring vilken el som ersätts, och dessutom finns det ganska lite lättillgänglig information om hur stor klimatpåverkan tillverkningsprocessen från solceller har, säger Gerda Ingelhag.

Tillverkningsland viktigt
Hon menar att utvecklingen ändå går åt rätt håll. Allt fler pratar om livscykelanalyser och i takt med att fler länder har som mål att använda mer förnybar energi, kommer siffrorna troligtvis att bli bättre.

Studien pekade även på hur viktigt det är vilket land solcellen producerats i. Är den tillverkad i Norden är klimatpåverkan betydligt lägre än om den är tillverkad i Kina. Inte bara därför att transporterna blir kortare.

– Klimatavtrycket handlar mycket om vilken energi man använder när man tillverkar solcellen. Om energin i ett tillverkningsland blir mer förnybar, så kommer produkten som tillverkas att få en lägre klimatpåverkan, säger Gerda Ingelhag.