DEN KLIMATSMARTA LÄGENHETEN - Smartare val kan minska resursslöseri

Vi renoverar mer än man trott i Sverige. De många förändringarna inne i lägenheterna höjer materialflödena – och därmed också klimatpåverkan – med uppemot 40 procent mot beräknat normalt underhåll.
– Att folk byter ut sina kök "i onödan" hade vi misstankar om. Men att man byggde om så mycket att det förändrar planlösningarna i bostaden hade vi nog inte trott, säger Paula Femenías, docent på Chalmers, som lett arbetet med forskningsstudien.
mainimage

I takt med att det byggs allt mer energieffektivt och i miljövänligare material blir de inre materialflödena en större del av bostädernas totala klimatpåverkan. I rapporten "Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder" har man tittat på fem bostadsrättsföreningar i Göteborg och Stockholm. Samtliga är byggda under tvåtusentalet. Via enkäter fick de boende svara på frågor om hur de renoverat och förändrat sina hem. Och resultatet överraskade. Till exempel hade omkring 30 procent gjort sådana förändringar så att det påverkat den ursprungliga planlösningen.

– I den här studien var det viktigt att ta hem kunskap till beställare och arkitekter. Vad händer när de boende flyttat in, säger Paula Femenías. Det har inte gjorts många studier på detta. I Sverige hade vi omfattande studier om bostandsvanor på 1940-talet som fått stor påverkan på hur vi ritar våra bostäder än i dag – men efter det har det gjorts väldigt lite studier om hur vi bor och använder våra bostäder.

Utifrån studien har man hittat tre områden där man ser möjligheter till tydlig förbättring vad gäller funktion liksom minskade materialflöden och klimatpåverkan. Det är väggarna som många vill flytta på och ljudisolera ytterligare, köken där det ofta finns stor önskan från de boende att ändra och göra mer personligt och de fasta garderoberna som många vill kunna flytta på eller ta bort. I HSB Living Lab tittar man nu på möjligheter att testa smarta lösningar som ska minska materialflödena.
En annan orsak bakom de många förändringarna i de undersökta bostadsrättsföreningarna kan vara att synen på boendet ändrats något.
– Anpassningsbarhet och flexibilitet är uppskattade egenskaper. Man gillar att se utvecklingsmöjligheterna i en bostad. Det var också flera som skrev: "Efter våra ombyggnader är bostaden perfekt", säger Paula Femenías.

Rapporten har fått stor uppmärksamhet.
– Jag har nog föreläst och berättat om resultaten fler gånger i månaden sedan det blev klart. Det har varit stort intresse från arkitekter men också fastighetsägare, myndigheter och allmänheten. Det är intressant för många att få veta vad som händer med lägenheterna efter att de boende flyttat in.

FAKTA


Det här ville forskningsstudien undersöka:

Hur renoveras lägenheterna i bostadsrättsföreningar? Hur påverkar renoveringarna bostadens miljöpåverkan genom ökat materialflöde?

Resultatet:
De inre renoveringarna i de undersökta bostadsrättsföreningarna ökar miljöpåverkan med upp till 40 procent mot beräknat normalt underhåll över en femtioårsperiod.

Det här var de boende missnöjda med i sina lägenheter:

  • Bristande förvaring 19,3 procent
  • Dålig ljudisolering 10,8 procent
  • Dålig kvalitet material 8,1 procent
  • Trång/mörk hall 6,9 procent
  • Outnyttjad/'död' yta 6,9 procent
  • Dålig planering kök 5,3 procent
  • Övervärme sommar 5,0 procent
  • Dålig möblerbarhet 5,0 procent
  • Trånga sovrum 4,6 procent
  • Saknar bänkyta i kök 4,2 procent

Det här var de vanligaste förändringarna:

  • Målat/tapetserat om i sovrum 53 %
  • Målat/tapetserat/kaklat om i vardagsrum/kök 48 %
  • Målat/tapetserat om i hall/entré 46 %
  • Bytt golvskikt på balkongen 41 %
  • Bytt vitvaror i köket 38 %