Så minskas klimatpåverkan från renoveringar

Lägenhetsrenoveringar är lite av en svensk folksport. Och ja, det är förstås klokt att ta hand om sitt hem, men många renoveringar görs i förtid med onödig och betydande klimatpåverkan som följd.
– Vi vill både minska behovet av renoveringar och bidra till att de renoveringar som görs är mer hållbara, säger Emma Sarin, projektchef på HSB Living Lab.

Visst misstänkte Chalmersprofessorn Paula Femenías att det kastas ut ett och annat välfungerande kök från svenska hem, men siffrorna från den forskningsstudie om renoveringar som hon lett var överraskande. 

– Ja, det är förvånande hur mycket människor renoverar och bygger om i sina bostäder, även i relativt nybyggda lägenheter. Exakt vad de här renoveringarna betyder för klimatet är svårt att mäta, men de är en betydande och växande andel av bostädernas totala klimatpåverkan, säger hon.

Nya levnadsmönster
Studien som är gjord i samarbete med bland annat HSB Living Lab ger kunskap om hur människor faktiskt upplever sina bostäder när de flyttat in i dem; hur de lever, vad de trivs med och vad de vill ändra på.  Den typen av undersökningar har varit ovanliga de senaste decennierna, med risk att bostäder planeras och byggs efter gamla ideal och kunskaper.

– Det finns ett kunskapsunderskott vad gäller bostadsvanor som vi försöker åtgärda med den här studien. Det är för enkelt att säga att renoveringarna endast beror på ytliga trender, det handlar också om verkliga brister och mer komplexa sammanhang, till exempel nya levnadsmönster hos befolkningen, säger Paula Femenías.

Hållbara renoveringar
Den här kunskapen förs nu in i HSB:s verksamhet och förstärker det redan intensiva arbetet med att minska resursslöseri och utveckla hållbara bostäder.

Förutom ambitionen att all nyproduktion ska klassas med minst Miljöbyggnad Silver har man även ytterligare interna krav och mål för att minska klimatpåverkan. Bland annat jobbar HSB med cirkularitet genom att inte bygga in farliga ämnen i bostäderna, se till att produkter kan återvinnas och bli ännu bättre på cirkulära material som kan demonteras och återbrukas i framtiden.

Å ena sidan handlar det om att utveckla bostäder som minskar behovet av att renovera. Det kan till exempel vara anpassningsbara planlösningar, flexibla funktioner och gedigna material. Å andra sidan om att skapa förutsättningar för att de renoveringar som ändå görs kan utföras på ett hållbart och klimatsmart sätt.

– Smak och trender förändras snabbt, så ett konkret exempel är att vi tagit fram ”Inredarens val” när vi erbjuder kunden att göra inredningsval till sin nya lägenhet. Det är produkter och färger gjorda för att vara smakfulla, genomtänkta och hålla över tid, både vad gäller slitage och design. Då kan man istället skapa atmosfär och personlighet med lös inredning och accessoarer, säger Maria Sjöstedt, inredningsansvarig på HSB ProjektPartner.

Hon fortsätter:

– Kakel och golv ska till exempel inte behöva bytas så ofta, så där lägger vi extra kraft. I det ligger också att jobba med sunda och ärliga material producerade med hänsyn till miljö och våra etiska riktlinjer, och att göra det enklare att förändra den lösa inredningen när smaken förändras.

Stopp för onödiga följdrenoveringar
En återkommande erfarenhet för alla som någon gång renoverat sin bostad är det faktum att en renovering sällan kommer ensam. Börjar man med det ena, visar det sig ofta att man också måste ta itu med det andra. Kostsamt inte bara för klimatet, utan också för tålamodet och plånboken.

– Omotiverade följdrenoveringar är verkligen något vi vill undvika. Ett enkelt exempel är att vi lägger golv under garderober, så att man kan flytta på sin förvaring utan att behöva lägga om golvet, ett problem som uppmärksammades i Chalmersstudien. Och vi väljer också golv som går att slipa och återställa i fint skick, säger Maria Sjöstedt.  

Ett annat sätt att skapa hållbara bostäder är HSB:s arbete med att utveckla de gemensamma ytorna i sina hus. Finns det flexibla utrymmen i fastigheten med möjligheter till allt från fester, kurser och gamingkvällar till yoga, hemarbete och övernattning minskar trycket på att förändra den egna bostaden.

– I takt med att våra städer blir tätare och tätare och kvadratmetrarna dyrare, blir det viktigt att använda de ytor som finns på ett smart sätt. Det är inte bara miljömässigt hållbart, utan också ekonomiskt och socialt hållbart, säger Emma Sarin.

Genom att synliggöra den klimatpåverkan som inre renoveringar orsakar hoppas också Paula Femenías på ett mer hållbart byggande.

– Det viktiga är inte att bostaden är snygg på bild när den ska säljas, utan att den faktiskt fungerar att leva i för dagens och framtidens människor.

Fakta

  • Forskningsprojekten ”Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan” och ”Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad” har samfinansierats av Energimyndighetens program E2B2, HSB, HSB Living Lab, Tengbom Arkitekter och teknikkonsultfirman Bengt Dahlgen.
  • Rapporterna är skrivna av Paula Femenías (Chalmers), Cecilia Holmström (Tengbom Arkitekter) och Henrik Jönsson (Bengt Dahlgren Science AB).
  • Syftet var att studera problematik och finna lösningar för att minska klimatpåverkan från inre underhåll i lägenheter.
  • Rapporten bygger på enkäter till boende i fem bostadsrättsföreningar i Stockholm och Göteborg, byggda under 2000-talet.
  • Svaren visar bland annat att 30 procent av de boende har gjort så omfattande renoveringar att de påverkat den ursprungliga planlösningen.
  • Materialflödena och därmed klimatpåverkan har ökat med cirka 40 procent mot beräknat normalt underhåll över en femtioårsperiod.