Diskmaskinsvanor under luppen

Projektet ingår i en större studie på EU-nivå, I-Greta, och förutom Sverige deltar även Tyskland, Österrike och Rumänien. Elena Malakhatka är en av de ansvariga forskarna för det svenska deltagandet. Hennes specialområde är användarstudier och tillämpad beteendevetenskap inom energianvändning.

– På makronivå vill vi undersöka hur energianvändningen i bostadshus kan bli mer hållbar. För att kunna göra det, behöver vi tratta ner frågeställningen. En diskmaskin är något som finns i många svenska hushåll, och vi vet också att de flesta använder den på ett icke-hållbart vis, säger Elena Malakhatka.

Genom att använda diskmaskinen som avstamp, har man delat in projektet i tre faser. Först samlar man in data kring hur folks diskvanor ser ut, när man använder diskmaskinen och hur. I andra fasen informerar man om hur man kan använda maskinen på ett mer hållbart sätt. Här är det framför allt frågan om att sätta på diskmaskinen under de timmar på dygnet då elnätet är som minst belastat. Dyrast och då mest energi går åt är det under morgonen och kvällen. Ett tips som I-Greta-projektet ger är att sätta på diskmaskinen på natten i stället. I tredje fasen undersöker man om vanorna faktiskt har ändrats.

– Fokusgruppen består av studenter som bor i HSB Living Lab, men vi har även engagerat ett antal hushåll som bor i helt vanliga lägenheter runtom i Göteborg, berättar Elena Malakhatka. Hushållen har olika sammansättning; här samsas barnfamiljer med singelhushåll och par.

Många är engagerade och vill ändra sina vanor, menar Elena Malakhatka. Det som är intressant, och vanligt, är att även om folk vet om att de helst inte ska trycka på Starta-knappen kl. 17 på eftermiddagen, gör de det ändå.

– Här finns en utmaning, och det kräver en förändring i de sociala normerna kring hur man använder sin hushållsutrustning. Man kan jämföra med hur det svenska folket började få information kring återvinning redan på 70-talet. Det blev en del av var mans vardag långt senare. Nu finns det knappt någon som inte återvinner.

Projektet har avslutat fas 1, och ligger nu i fas 2 för de hushåll som finns utanför HSB Living Lab. Studenterna i HSB-huset befinner sig i fas 3. Har man då sett några förändringar i beteende?

– Ja, det finns ett stort engagemang och vilja till förändring. Vanorna har förändrats, och energiförbrukningen har blivit mer hållbar. Utmaningen är nu att få folk att hålla fast vid sina nya vanor. Därför kommer vi ansöka om att göra uppföljningar kanske var sjätte månad, där vi påminner och uppmuntrar folk till att fortsätta.

”Jag har blivit mer medveten om den positiva påverkan som rätt användning av diskmaskinen har för både miljön och plånboken.”

 – Dimitris Merkouris, deltagare i projektet.

Elena Malakhatka ser med tillförsikt på hur energianvändningen i bostadshus kan förändras till det positiva. Men för att det ska bli verklighet behöver de boende uppmuntran och information. Ett bostadsbolag som HSB, som inte bara bygger utan även förvaltar byggnader, ser hon som ett framgångsrecept.

– Det är ett exempel på företag som stannar kvar och stöttar de boende. För att kunna förändra sociala normer kring energianvändning är det nästan en nödvändighet, och här spelar bolag som HSB en stor roll, avslutar hon.