Det mesta vi människor gör under en dag går på autopilot. Det är helt enkelt hjärnans sätt att spara energi. Låter det lite passivt? Då är den goda nyheten att det omedvetna agerandet också öppnar upp för positiv påverkan.
– Många av våra dagliga beslut och handlingar är intuitiva och känslostyrda. Genom att designa en aktuell valsituation på ett sätt som diskret styr hjärnan kan människor ganska enkelt förändra sina beteenden i önskad riktning, säger Mattias Adolfsson på Nudgd.
Precis som det låter är Nudgd experter på så kallad nudging, i både fysiska och digitala miljöer. Kort uttryckt är det en metod som med hjälp av bland annat beteendevetenskap och psykologi vill få människor att bete sig på ett önskat sätt genom att förändra beslutssituationen.
Exempel kan vara att använda mindre tallrikar för att minska matsvinn eller en app som påminner oss när det är dags att stå upp en stund vid skrivbordet. Ofta sammanfattas metoden med att den ska göra det lätt för oss att göra rätt.
Syftet med projektet ”Nudging för hållbart beteende” var att undersöka hur nudging kan användas för att få människor som bor i flerbostadshus att agera mer hållbart till vardags.
– I vår analys av HSB Living Lab identifierade vi två områden som vi tyckte var särskilt intressanta att arbeta med. Det ena var en station för att dela på olika verktyg och redskap i huset, det andra var miljörummet, säger Mattias Adolfsson.
Delningsstationen – kallad Share Hub – fanns redan i huset när projektet startade, men användes ganska sparsamt. Projektet började därför med en enkät där de boende fick svara på vad de önskade låna, för att i nästa steg arbeta med att synliggöra hubben på olika sätt.
– Vi använde bland annat skyltar för att upplysa om nyttan med delningsstationen och informera om hur det går till att låna ur den. Det handlar om att förtydliga, förenkla och aktivera, säger Mattias Adolfsson.
Nyttjandet ökade redan i direkt anslutning till nudginginsatserna och ökade ytterligare över tid. Utöver att undersöka hur ett delningsbeteende kan uppmuntras ser Mattias Adolfsson också projektet som ett sätt att undersöka vad människor är villiga att dela med andra.
– Det mest populära var att låna sällskapsspelet kubb medan köksredskap som mixerstav och juicepress var mindre attraktivt. Det ger nog också en antydan om var gränserna för vår vilja att dela på saker går, i alla fall i dagsläget, säger han.
Det andra området som projektet tog sig an – husets miljörum – var en utmaning av två skäl.
– För det första är det nog det finaste och prydligaste miljörum jag har sett, för det andra kan vi anta att de som bor i HSB Living Lab är relativt medvetna om källsortering. Så här var en av frågorna om vi med nudging kan förbättra något som redan är bra, säger Mattias Adolfsson.
Trots miljörummets höga standard fanns det möjlighet att förenkla och förbättra kommunikationen med både tydligare budskap och mer synlig placering av skyltar. Här förlitade sig Nudgd inte bara på det intuitiva tänkandet.
– Vi ville också aktivera reflektion och rationalitet genom att ställa enkla frågor som "Hör ditt avfall verkligen hemma bland restavfall?”, säger Mattias Adolfsson.
Även projektets andra del bidrog till en beteendeförändring i önskad riktning, med resultatet att nudginginsatserna gav en omedelbar men också bestående minskning av avfallsmängden.
Mattias Adolfsson menar att projektet visserligen visar att nudging kan bidra till ett mer hållbart beteende i flerbostadshus, men understryker att de positiva siffrorna i de här fallet inte är det centrala. Det viktigaste är istället att man kunnat testa vad som fungerar och fått nya kunskaper som kan applicera på större skala.
– Det vore också intressant att undersöka hur ökad miljömässig hållbarhet bland boende hänger ihop med ekonomisk hållbarhet ur förvaltarperspektiv. Och att addera digitala nudgar för att komma närmare människors beslutssituationer, vilket vanligtvis ger ännu bättre resultat.