I delar av HSB Living Lab löper ledningar och rör synligt i taket, på andra ställen går de bitvis blottade bakom plexiglas i väggarna.
– Det är ett sätt att göra människorna som bor och vistas här mer medvetna om att de gör av med energi och resurser. Och det funkar, säger Ulrike Rahe, professor i industridesign på Chalmers, när hon visar runt i testhuset där forskare mäter mängder av faktorer kring invånarnas aktivitet och förbrukning.
Ulrike Rahe är forskningsansvarig för projektet More by Less - end users roles in smart energy networks. Det senaste tillskottet är en app - eller energiplattform, som hon kallar det. Till den kopplas hemmets alla energiförbrukningsenheter för att mäta, åskådliggöra och kontrollera konsumtionen.
Appen matas även med fakta om exempelvis hur svenskarnas samlade energikonsumtion försörjs över året och dygnet – och med aktuell väderdata som hur stark vårfloden är i norr (och därmed kraftverkens kapacitet). Utifrån dessa data kan användaren sedan se på sin konsumtion utifrån tre olika perspektiv: Pris i kronor, CO2-avtryck och källan till energiproduktion.
Tanken är att man genom att få insikt i energisystemet och syn på sin konsumtion, och därmed sin miljöpåverkan, också ska kunna planera sina aktiviteter och förändra sitt beteende.
– Vår idé är att du ska kunna förvalta energin med eget ansvar, lite som på ett bankkonto, säger Ulrike Rahe.
Redan idag genererar solcellerna, som är monterade på en hel fasad på HSB Living Lab, energi nog för att försörja ett så kallat boendekluster, en del av ett våningsplan som består av sex enpersonshushåll med gemensamt kök.
När den första digitala plattformen med den nya appen nu är installerad i ett av husets kluster är Ulrike Rahe nyfiken på hur de boende ska reagera på informationen.
– Vi vill se huruvida vi kan få människor att förändra sitt beteende. Börjar man till exempel diskutera och komma överens om att flytta vissa aktiviteter är det en stor vinst.