Badrumsgolv som känns varma men använder lite energi, det är förhoppningen bakom HSB Living Labs projekt med komfortgolvvärme. Ett antal olika system för uppvärmning kommer att installeras i 4–5 badrum hos de boende i HSB Living Lab, exempelvis golv som bara värms upp där man står eller värme som slås på en halvtimme innan man går in i sitt badrum.
– Det finns smart teknik som kan lära sig hur och när de boende använder sina badrum som vi kan dra nytta av. I en perfekt värld skulle man vilja att golvet är varmt endast när man står på det, säger Andreas Karlsson på Bengt Dahlgren Göteborg som är ansvarig för projektet.
Forskningsprojektet inleddes 2018 och är nu inne i sin andra fas. I första fasen gjordes en förstudie där man tittade på studier och utredningar som redan gjorts på området. Under andra fasen kommer man börja testa hypoteserna i verkligenheten och bygga om 4-5 badrum. I nuläget saknas dock uppgifter om vad som är ett normalt användande av el för just komfortgolvvärme.
– Eftersom det är upp till varje individ hur mycket och ofta man vill vrida på värmen har det tidigare inte gjorts några mätningar på elförbrukning för komfortgolvvärme, istället har man gjort en uppskattning eller schablon över hur mycket el som går åt, utgår man från den kommer man troligtvis inte kunna ha komfortgolvvärme och samtidigt följa Boverkets kommande krav, säger Andreas Karlsson.
I Boverkets byggregler finns krav om att en byggnad inte får använda mer än ett visst antal kilowattimmar primärenergi per kvadratmeter och år. Kravet gäller den energi som vid normalt brukande levereras till byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Till skillnad från när man till exempel tänder en lampa eller laddar sin mobil räknas komfortgolvvärme som primärenergi eftersom det klassas som uppvärmning. Maria Qvillberg är utvecklingsansvarig för kvalitet och hållbarhet på HSB och var en av de som såg behovet av att utveckla mer energieffektiva värmegolv och initierade forskningsprojektet
– Vi vill kunna erbjuda en hög komfort i våra bostäder, men just komfortgolvvärme innebär svårigheter eftersom det inte lirar med de skärpta energikrav som finns i dag. Det är en stor utmaning för oss, säger hon.
Målet är att hitta en bra och energieffektiv lösning för komfortgolvvärme eller i bästa fall hög komfort utan komfortgolvvärme.
– Det viktiga för kunden är att golvet i badrummet inte upplevs som kallt i jämförelse med trägolvet i övriga delar av lägenheten. Förhoppningsvis kan det finnas lösningar som innebär lite eller ingen energiförbrukning alls, säger Maria Qvillberg.
Forskningsprojektet för komfortgolvvärme inleddes 2018 och fas 2 beräknas avslutas i slutet av 2019 eller början av 2020.
2017 infördes primärenergitalet som mått på en byggnads energiprestanda i Boverkets byggregler.
1 januari 2020 träder skärpta krav för energihushållning i kraft. Det är det andra steget i Boverkets arbete att införa EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda i svenska byggregler.