Krisberedskap för grannar

Myndigheterna är tydliga med att vi som medborgare bör klara oss utan samhällets hjälp i en vecka vid en kris. Det finns gott om råd om hur det ska gå till och vad vi behöver tänka på, men de är nästan alltid fokuserade på individen.

– Det tycker vi är en brist, eftersom förmågan att hantera en kris blir så mycket bättre när vi är flera som gör jobbet tillsammans. En bostadsrättsförening kan här vara en kollektiv kraft mellan det individuella hushållets behov och samhällets krav, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab och ansvarig för krisberedskapsprojektet.

Syftet med projektet är att undersöka hur bostadsrättsföreningar kan komma igång med gemensam krisberedskap, vilka frågor och utmaningar som kan uppstå och hur arbetet blir långsiktigt hållbart.

I steg ett har en guide tagits fram med tips på hur krisberedskapen kan organiseras, vad som kan vara bra att tänka på och vilka roller som behöver förtydligas. Här finns också exempel på olika scenarier – från strömavbrott till krigssituationer, idéer kring hur man kan använda gemensamma ytor och intervjuer med människor med erfarenhet av kriser och beredskap.

– Grundhållningen är att det finns vissa saker som det är bra att ha koll på och att det är bättre att göra någonting än ingenting. Vårt råd är att börja enkelt och konkret, eftersom den bästa preppingen alltid är den som blir av, säger Madelaine Doufrix.

Med det sagt behöver också varje bostadsrättsförening hitta sin väg och sin nivå.

– Förutsättningarna och behoven varierar till exempel beroende på var man bor och föreningens sammansättning. Inventeringen av de mest troliga kriserna och vilka behov och kompetenser som finns bland medlemmarna är viktig för att göra rätt saker, säger Madelaine Doufrix.

I steg två av projektet testar cirka tio bostadsrättsföreningar att komma igång med gemensam krisberedskap med hjälp av guiden. Erfarenheterna ska sedan samlas ihop och följas upp för att arbetas in i ett slutgiltigt material.

– En utmaning vi kan se är att hitta balansen mellan det individuella och kollektiva ansvaret, men även att utveckla bra rutiner för löpande underhåll och testning av utrustning som föreningarna eventuellt införskaffar, säger Madelaine Doufrix.

Hon påpekar att krisberedskap har den positiva pluseffekt att skapa ökad trygghet och gemenskap i föreningen, även i tider utan allvarligare kriser.

– Guiden pratar bland annat om vikten av vardagsberedskap i närmiljön. Oavsett om det är stora omvälvande händelser eller mindre och tillfälliga utmaningar, så vinner vi på att förbereda oss, allra helst tillsammans med våra grannar.