Från etablerad teknik i form av snålspolande kranar till mer extrema lösningar som handtvätt i vattendimma och återvinning av gråvatten från duschar. Innovationerna för att spara vatten är många och behovet av hållbara lösningar stort, i en tid då många kommuner redan brottas med vattenbrist och problemet väntas bli allt vanligare.
– Man måste helt enkelt minska vattenanvändningen i många kommuner, och hushållen står för en stor del av dricksvattenanvändningen, säger Kristina Dahlberg på RISE, som är projektledare för Formasprojektet ”Effektiv vattenanvändning i hushåll”, där en av fallstudierna genomförs påHSB Living Lab.
Studien är en i raden av flera projekt inom vattenanvändning som HSB Living Lab står eller stått värd för. Flera av dem presenterades när RISE nyligen anordnade ett vattenseminarium just på HSB Living Lab. Andreas Fränne, senior konsult på teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren, var en av talarna och har varit inblandad i flera projekt som gett värdefulla lärdomar.
Projekten har både inkluderat tekniska lösningar och beteendeförändringar. På tekniksidan har det handlat om allt från att strypa vattenflöde i kranar och duschmunstycken till att återanvända vatten i duschar och sköljvatten i tvättstugan, eller återvinna energi från varmvattnet i duschen. En bredd av innovationer och med en sak gemensamt om man förenklar – ju mindre de inkräktar på vår bekvämlighet, desto mer attraktiva.
– Snålspolande kranar är en etablerad produkt som typiskt sett upplevs somvilken vanlig kran som helst. Men vi har också testat en mer extrem variant, där flödet stryps kraftigt och vattnet kommer ut som en vattendimma ur kranen. Det är lite som att tvätta händerna i ett moln. Tester visar att man blir ren, men det är en annan känsla och här blev det tydligt att det påverkar upplevelsen på ett sätt som andra produkter inte gör, säger Andreas Fränne.
Bra kommunikation en förutsättning för framgångsrika beteendeförändringar
Lärdomar kan även komma från projekt som inte gått att genomföra som planerat. Det har funnits exempel där man behövt tänka om och ibland även avbryta tester utifrån hur det har fungerat för de boende. Men av det har man också fått insikter och kunskap.
– Något vi lärt oss är väldigt viktigt när man pratar om beteendeändringar och vattenanvändning är kommunikation och att skapa social acceptans hos de boende. När vi vill påverka vattenanvändning så är vi inne i folks hem, integriteten kan vara känslig. Det behöver inte handla om vilken teknisk lösning det är, men om hur den har introducerats. Hur man har lyckats förklara nyttan med åtgärden och skapa förståelse för varför den behövs. Man vill inte bli påtvingad någonting eller bli skriven på näsan, säger Andreas Fränne.
Test i de boendes vardag
Att få möjlighet att testa ny teknik i en verklig miljö med riktiga människor i deras vardag, är just det som gör HSB Living Lab så extra värdefullt.
– Vi kan gå lite crazy och testa sådant som vi annars hade fått testa i ett labb, och dessutom få med de boendes upplevelser, säger Andreas Fränne.
Men en lärdom är alltså vikten av bra kommunikation tillsammans med de tekniska lösningarna. En annan handlar om att teknik som i teorin kan ge stora besparingar inte automatiskt gör det i praktiken.
– Det är fortfarande upp till användaren. Du kan ju till exempel ta en snålspolande kran och låta den stå och spola länge. Så det är inte automatiskt en besparing även om produkten i sig är bra.
I ett försök att påverka beteenden har man testat olika sätt att ge återkoppling på hur mycket vatten man använt. Andreas Fränne säger att det ibland lyfts fram att om vi mäter vattenanvändning och återkopplar till den boende så kommer det automatiskt att minska vattenanvändningen. Men så enkelt är det inte.
– Människor är lite mer komplexa än så. Vi kunde till exempel märka att personer som fick återkoppling på hur mycket vatten de hade sparat, kunde triggas att då duscha längre i stället. Det blir en fråga om hur man kommunicerar.
”Det handlar inte bara om att spara vatten utan om att spara resurser”
I det projekt som Kristina Dahlberg och hennes kollegor på RISE nu startar upp, kommer fokus ligga just på kombinationen mellan teknik och kommunikation och vilken effekt det har. Projektet genomförs i samarbete med bland annat Värmdö kommun, Laholmsbuktens VA och Kungsbacka kommun och inkluderar på så sätt boende både i fristående villor och stugor, flerbostadshus eller som i HSB Living Lab: studenter.
– Vi kommer undersöka samspelet mellan teknik, kommunikation och beteendeförändringar. Både kvantitativt genom att granska vattenförbrukningsdata, men också kvalitativt genom att följa upp genom intervjuer och enkäter med de boende, säger Kristina Dahlberg.
Förhoppningen är att öka kunskapen om vilken kombination av lösningar som är mest effektiv för att minska vattenanvändningen i samhället. Något man hoppas ska bli en hjälp för kommunerna.
– Det handlar inte bara om att spara vatten utan även om att spara resurser. Behöver man inte producera lika mycket dricksvatten och inte rena lika mycket avloppsvatten, så sparar man också energi, kemikalier och pengar, säger Kristina Dahlberg.