Mer kunskap om installationers klimatpåverkan

Från januari 2022 finns lagkrav på att i en klimatdeklaration redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad orsakar. Kraven i klimatdeklarationerna kommer att skärpas, troligtvis kommer det att ske tidigast under 2025, och då kommer även installationer att ingå.

Från 2025 då kraven planeras att skärpas kommer också klimatpåverkan från installationer att inkluderas, något som inte är fallet i dag.

– Klimatberäkningar av installationer bidrar till ett mer klimatsmart byggande, så de nya kraven är rimliga och viktiga, säger Andreas Fränne, seniorkonsult på Bengt Dahlgren, som är ansvarig för projektet i HSB Living Lab.

Det finns redan i dag lokala initiativ och aktörer som jobbar med frågan, men Andreas Fränne menar att behovet av ökad och mer detaljerad kunskap på området är stort.

– För att kunna göra korrekta val behöver vi ha siffror på hur stor klimatpåverkan som installationer faktiskt har, vilka produkter och system som har störst inverkan och vilken effekt ett val av en annan produkt eller lösning får, säger han.

I det aktuella projektet görs klimatberäkningar på installationer i HSB Living Lab för att ta fram data på vilken klimatpåverkan olika produkttyper och system har. I det första steget ligger fokus på material och produkter, i nästa på transporter och installation, alltså byggskedet som ingår i modulerna A1-A5 i en byggnads livscykelanalys.

– Sedan ska vi också göra ett antal studier för att visa på möjliga klimatbesparande åtgärder och hur olika systemval påverkar klimatavtrycket”, säger Andreas Fränne. 

Då handlar det till exempel om att jämföra olika produkter, fjärrvärme med värmepumpar och hur återbruk av bland annat sanitetsporslin och radiatorer påverkar.

För att beräkna installationers klimatpåverkan har Bengt Dahlgren AB utvecklat ett verktyg baserat på BIM-programmet Revit. Det ska fortsätta att förfinas under projektet och användas för att genomföra studien.

– Det unika med verktyget är att det automatiserar beräkningarna i realtid så att vi omedelbart kan mäta effekten av de val som görs, något som underlättar projekterings- och konstruktionsfasen och ökar möjligheten att göra klimatförbättrande åtgärder tidigt i processen, säger Andreas Fränne.

Han fortsätter:

– Vi ser redan nu en ökad efterfrågan från fastighetsägare och byggherrar på effektiva och detaljerade klimatberäkningar. Det här projektet hjälper oss att utveckla våra metoder för att ta fram välunderbyggda underlag för installationer och hjälper byggbranschen att leva upp till de ökande kraven på att minska sin klimatpåverkan.