Reparation av arbetskläder - en hållbar affär

Textilkonsumtionen har en stor negativ miljöpåverkan och kan man ge kläder ett längre liv finns det stora miljövinster att göra. I ett projekt i HSB Living Lab har man utforskat ett mer cirkulärt perspektiv på användningen av arbetskläder inom förvaltningsverksamheten. Tillsammans med det innovativa företaget Repamera har HSB undersökt hur lagning av arbetskläder kan bidra till minskad miljöpåverkan. 

– Att laga och ge arbetskläder ett längre liv är en intressant fråga för hela vår bransch. Inom HSB jobbar vi med hållbarhet i samtliga delar av vår verksamhet och det här är ett spännande område där vi definitivt kan göra mer, säger Lizz Wiklund, hållbarhetschef på HSB Göteborg.

Fokus i undersökningen har legat på reparation av arbetskläder och hur det kan bidra till ökad cirkularitet och i slutändan minskad klimatpåverkan.

– Arbetskläder som är trasiga döms normalt ut och kasseras, men nu valde vi att istället laga dem. Nästa steg var att utvärdera tjänsten avseende användning, tidsåtgång och resultatet av själva reparationerna, berättar Lizz Wiklund.

I projektet samlades kläder från HSBs förvaltning in och dokumenteras innan de sedan skickades för lagning hos Repamera. Efter reparationen fick HSB tillbaka kläderna för besiktning. Testerna visade på fina resultat och att processen varit smidig. Ofta syntes inte att kläderna var lagade.

Efter det gjordes en övergripande hållbarhetsanalys av konsultföretaget Bengt Dahlgren, som jämförde klimatpåverkan från ett nyinköpt plagg med klimatpåverkan från ett reparerat plagg. Här använde man sig av information från EPD:er (environmental product declarations eller miljövarudeklarationer) som är ett väldokumenterat sätt att redovisa en produkts miljöpåverkan under hela livscykeln. Man tog även hänsyn till transporter inom Sverige, där man för att vara på den säkra sidan räknade på att kunden bodde i Kiruna och kläderna lagades i Malmö.

– Resultatet visade att stora positiva effekter och att en miljöbesparing på över 80 procent kan göras om kläderna repareras istället för att köpa in nya, säger Lizz Wiklund. 

Om man skulle räkna om detta till att omfatta hela HSBs förvaltningsverksamhet med cirka 2 000 tillsvidareanställda skulle en total besparing på ca 60 000 kg CO2-eq kunna göras per år om samtliga kläder repareras och ersätter nyinköp.

Den övergripande slutsatsen av projektet visar alltså att tjänsten fungerar och att man är nöjd med resultatet. Vinsterna är också tydliga ur miljösynpunkt vid reparation jämfört med att köpa in nya arbetskläder. I tillägg finns ytterligare klimatbesparingar som inte inkluderats i denna analys, till exempel gällande vattenanvändning. Dock pekar rapporten också på att det skulle krävas en hel del jobb och intern förankring för att implementera en cirkulär modell och skapa förståelse för en omställning där arbetskläder i högra grad repareras.