Snart kan dina fönster bli klimatsmarta

Kontorskomplex och affärsytor, men också vanliga hus vill gärna ha mycket ljus och fin utsikt. Samtidigt leder stora fönster och glasväggar till att det är svårt att hålla en behaglig inomhustemperatur. Varma sommardagar steker solen in, och kalla vinterdagar släpper de i stället in kyla. För att reglera temperaturen skruvar vi upp elementen, sätter på fläktar och luftkonditionering eller täcker för med gardiner och persienner.

– Det är helt enkelt slöseri. I stället för att ta vara på den energi som kommer gratis bekämpar vi den med annan energi, konstaterar Kasper Moth-Poulsen som är professor i nanomaterialkemi vid Chalmers i Göteborg.

En vinna-vinna-lösning skulle vara att fördela värmen från dag till natt. Därför har forskarna i projektet tagit fram en molekyl som under dagen samlar solenergi och på natten omvandlas så att den i stället släpper ut värme. Målet är att kunna hålla en inomhustemperatur på runt 22 grader hela dygnet.

– Det här är väldigt spännande och helt nytt. Det finns inget fönster i världen som samtidigt isolerar, släpper in ljus och kan fördela energi på det här sättet, säger Kasper Moth-Poulsen.

Just nu prövar och utvecklar forskargruppen teknologin på ett modellhus på HSB Living Lab. Målet är att den film som täcker fönstren ska vara helt transparent under dagen. Just nu är den ljusgul på morgonen, innan solen går upp, och gulnar igen mot kvällen när all energi har släppts ut. Dessutom arbetar forskarna med att sänka kostnaden och öka prestandan för materialet. De hoppas att fönster med energifördelande förmåga finns på marknaden om tre till fem år. Kasper Moth-Poulsen ser stora användningsområden framför allt för flygplatser och andra ställen med stora glasväggar, som kommer att kunna sänka sina energikostnader betydligt.

I ett ytterligare projekt håller forskargruppen på med experiment för att via molekyler kemiskt lagra energi under längre tid och på så sätt kunna fördela värmen, inte bara över dygnet, utan också över året.

– Då skulle solenergin exempelvis kunna användas till att värma vattnet i bostäderna, förklarar Kasper Moth-Poulsen.