Social hållbarhet i kollektivboenden – är man mindre ensam tillsammans?

Hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 varit en viktig fråga för många företag och delas ofta in i ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Att vi idag ska tillgodose våra behov på ett sätt som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov genomsyrar mångas arbetssätt. Dock får ofta de två förstnämnda aspekterna betydligt mer fokus då de är enklare att definiera och mäta, medan den sociala hållbarheten tenderar att hamna i skymundan. 

Byggbranschen har i många år blomstrat och hållbarhet har diskuterats flitigt. Nybyggda hus och områden marknadsförs ofta som gröna, men hur nytänkande är de egentligen? För att uppnå alla aspekter av hållbarhet, kanske vi snarare behöver förändrade boendemönster än solceller på taket?

Inom fastighetsbranschen framhålls bogemenskaper och kollektivboenden idag som en lösning på många sociala hållbarhetsfrågor – men vilka är de egentligen? Hur kan boende designas och förvaltas för att öka jämlikhet, egenmakt och sociala interaktioner? Hur kan vi genom byggd miljö skapa möten och öka förståelsen och tryggheten i samhället? 

Genom att studera boendeklustren i Living Lab, samt andra kollektivboenden i Göteborg och Malmö, ska olika aspekter av bogemenskaper identifieras och kopplas till social hållbarhet. För att få en helhetsbild kommer även arkitekter, utvecklare och förvaltare av bostäder att intervjuas och deras bild av social hållbarhet och kollektivboende jämföras med de boendes. Allt ska sammanställas i en rapport som presenterar olika sätt att bo tillsammans och tar reda på om det bidrar till social hållbarhet.