Nu byggs uppkopplade bikupor över hela landet – Jordbruksverket tilldelar BeeLab över en halv miljon kronor

Bin spelar en central roll för vårt ekosystem då de sköter en stor del av växters och grödors pollinering. Samtidigt har bins hälsa och mångfald kraftigt försämrats under de senaste åren. Med det som utgångspunkt har Tietoevry och HSB Living Lab utvecklat BeeLab – ett initiativ där digitala bikupor kopplats samman i ett nätverk. Dessutom har Linnéuniversitetet ingått ett partnerskap med BeeLab och uppkopplade bikupor finns sedan tidigare hos HSB Living Lab och HSB Malmö. Med hjälp av sensorer (IoT), mobilapp, molnlösningar och artificiell intelligens (AI) möjliggör projektet övervakning av bisamhällen samt insamling av data som analyseras för att bidra med kunskap kring hur man exempelvis kan undvika bidöd och sjukdomar, sant hur biodlare kan ta hand om sina bisamhällen bättre.

– BeeLab visar hur tekniska lösningar kan bidra till att förbättra samhället för både människa och natur. Bina är en av planetens viktigaste varelser och är bidragande för att vi ska kunna upprätthålla den biologiska mångfalden. Honungsbin lever i samhällen och bikupor, och lämpar sig därför bra att ta in forskningsdata ifrån. Med hjälp av data, såsom temperatur, vikt, lufttryck, luftfuktighet eller luftkvalitet som samlas in via sensorer och AI kan vi få en helt ny förståelse för hur bina lever och mår, och även se långsiktiga trender. Ju fler kupor vi kan installera desto bättre blir den förståelsen, säger Mikael Ekström, biodlare och senior digitaliseringsexpert på Tietoevry.

– Det är fantastiskt roligt att projektet nu skalas upp över hela landet. Vi har haft ett väldigt bra samarbete med vår partner Tietoevry sedan starten och det är ett lysande exempel på vad man kan uppnå genom samverkan och co-creation i öppna innovationsarenor som HSB Living Lab, säger Emma Sarin, projektchef för HSB Living Lab.

BeeLab har nu godkänts finansiering på 600 000 kronor från Jordbruksverket. Pengarna ska dels användas till att utveckla ett nationellt nätverk av uppkopplade bikupor i Sverige, dels till att vidareutveckla den mobilapp som tagits fram av studenter på Linnéuniversitetet och anställda på Tietoevry. Appen möjliggör enkel och lättöverskådlig informationsdelning och kunskapsutbyte mellan deltagande biodlare.

Idag består projektet av bikupor i sju städer men med hjälp av Jordbruksverkets finansiering planeras initiativet att, tillsammans med Sveriges Biodlares Riksförbund, utökas till Sveriges samtliga 25 biodlardistrikt. Aktiviteterna i projektet kommer även att bedrivas i nära samarbete med IoT labbet samt kunskapsmiljö Digitala Transformationer vid Linnéuniversitetet (LNU).

BeeLab började som ett initiativ av Tietoevry och HSB Living Lab 2019. År 2020 vann BeeLab utmärkelsen Årets Hållbara Projekt i CIO Awards och har sedan lanseringen uppmärksammats globalt. 

Avslutningsvis har vi ställt fem frågor till projektledaren Mikael Ekström på Tietoevry. 

Du har de senaste åren drivit projektet BeeLab med digitaliserade bikupor tillsammans med HSB Living Lab och Tietoevry. Nu har ni just fått 600 000 kronor från Jordbruksverket, till vad då?

— Vi ska skapa ett nationellt nätverk med uppkopplade bikupor i så många som möjligt av Sveriges 25 biodlardistrikt. På så vi hoppas vi sen kunna samla data från Skåne till Norrbotten och se hur uppgifterna skiljer sig åt. Hur mår bina? Vad väger samhället under sommaren när de drar in honung? Hur mycket foder förbrukar de i olika delar av landet under vintern? Tanken är att samla en massa bidata i ett eget bi-google där man kan söka och forska på olika faktorer och undersöka vad som händer med bin på lång och kort sikt.

Vilket är ert första steg?
— För några veckor sedan hade jag möte med förbundschefen och förbundets ordförande i riksorganisationen Biodlarna. Nu kontaktar vi alla landets 25 distrikt för att fråga om de vill vara med och i så fall, om de behöver bikupa, enbart teknisk utrustning - eller både kupa och utrustning.  De kan välja mellan traditionell Smålandskupa eller den mer moderna Polarkupan. Sen tillverkar vi, eller låter tillverka, både kupor och teknik och levererar till distriktet eller en förening i distriktet, som därefter själva får installera bin och ta hand om samhället.

Och sen?
— Sen är vi uppe och snurrar och all data lagras i en molntjänst.

Största utmaningen?
— Att pengarna måste användas innan slutet av augusti, så vi har lite bråttom. Vi utvecklar just nu även en mobilapp som är relevant också för odlare som inte har digitala kupor, där man manuellt kan läsa av och föra in data över olika omständigheter. Den tänker vi distribuera gratis till alla som vill använda den.

Förhoppning?
— Målet är att den digitaliserade kupan ska underlätta för biodlare och för forskare. Samtidigt som satsningen sprider kunskap om biodling och väcker engagemang och intresse för det viktiga lilla djuret. Bin sköter ca 70 procent av pollineringen av våra växter och är extremt betydelsefulla för vårt ekosystem. Genom att skapa den här digitala uppkopplingen kan vi starta forskning kring biodling och exempelvis hoppas vi kunna motverka sjukdomar i samhällena.