Vardagsbeteenden som påverkar klimatet

Alla har vi väl frågat oss vad det egentligen spelar för roll om vi duschar lite snabbare eller sänker temperaturen hemma en grad eller två. Hur tungt väger våra individuella val i vardagen mot de större, strukturella utmaningarna i den hållbara omställningen?

– Man skulle kanske tro att det finns massor av mätningar på detta, eftersom det är en så central fråga både för individen och samhället, men faktum är att det finns ganska dåligt med underlag, säger Andreas Fränne, seniorkonsult på Bengt Dahlgren, som är ansvarig för projektet i HSB Living Lab.

Byggbranschens klimatpåverkan har lyfts upp i flera undersökningar de senaste åren och sektorn står inför en stor omställning för att sänka sina utsläppsnivåer. Men det är en sak att till exempel bygga med klimatsmarta material och utveckla lösningar för energieffektiviseringar, för sedan ska människor bo och leva i husen också.

Och faktum är att en stor del av den klimatpåverkan som kommer från bostäder beror på hur på hur vi beter oss i våra hem.

– Vår hypotes är att vardagliga val som människor gör i sina hem kan ha stor betydelse för den totala klimatpåverkan som vårt boende har. Syftet med projektet är ta fram ett underlag som kan användas i kommunikation, öka kunskapen på området, skapa förståelse för hur våra val i vardagssituationer påverkar klimatet och hur vi kan agera för att bo mer hållbart, säger Andreas Fränne. 

Projektgruppen har tillsammans tagit fram olika scenarier som ska undersökas. Det handlar om typiska vardagsaktiviteter och val som till exempel:

• Vädring på rätt och fel sätt
• Inomhustemperaturens inverkan
• Handdisk eller diskmaskin
• Duscha – tid och vattentemperatur
• Egen tvättmaskin eller gemensam
• Standby-läge på elektrisk utrustning
• Belysning
• Storlek på boendet

– Tanken är att vi ska beräkna den klimatpåverkan olika beteenden i de här scenarierna har. Vi tar även fram referenstal för andra saker vi gör, som exempelvis antal körda mil med bil, flygresor och total energianvändning för ett hus, för att sätta det i ett sammanhang och öka förståelsen, säger Andreas Fränne och fortsätter:

– Den spännande utmaningen är hur vi ska kommunicera och använda den nya kunskapen för att verkligen ändra på vanor och beteenden i en positiv riktning, så att vi alla kan bidra till att minska vår klimatpåverkan.