Lagring av el i vätgas – möjligheter och utmaningar

Förmågan att lagra el från förnybara källor är nödvändig för att vi ska klara av omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vätgaslagring har stor potential, men också flera utmaningar, inte minst när det gäller anläggningar i anslutning till bostäder. För även om tekniken kring vätgaslager finns idag saknas kunskap om och erfarenheter av att applicera den i fastigheter.  

– Därför har vi dels undersökt förutsättningarna för att använda el från vätgas i bostadshus, dels analyserat var och när vätgaslagring är mest effektivt och gör mest nytta, säger Helena Sundbeck på Bengt Dahlgren Göteborg AB.  

En av fördelarna med vätgas är att den kan ta hand om större energimängder och lagra dem över längre tid än vad batterier klarar av.  

– Det är fortfarande svårt att skapa större energilager med batterier, då är vätgaslagring ett mer skalbart sätt att hantera mycket energi och stora variationer över säsong. Man kan säga att batterier är bra för dygnslagring och mindre energibehov, medan vätgas har kapacitet för långtidslagring av mycket energi, säger Helena Sundbeck.  

Men det finns också utmaningar med vätgaslagring av energi, till exempel att verkningsgraden är så låg som cirka 25-30 procent när vätgasen omvandlas tillbaka till el.  

– Men i fastighetssammanhang kan systemets energiförluster användas till uppvärmning och nå en verkningsgrad runt 90 procent. Ett vätgaslager kan då ge minskad sårbarhet eller till och med frikoppling från elnätet i en så kallad off-gridlösning, säger Helena Sundbeck.  

En värre utmaning ur den enskilde fastighetsägarens perspektiv är att vätgaslager är dyra och komplexa att både anlägga och drifta på ett säkert sätt. 

– I fas två av vårt projekt har vi analyserat vilket som är det mest effektiva sättet att använda vätgaslagring på. Slutsatsen är att den stora potentialen i fastighetssammanhang ligger på områdes- eller stadsdelsnivå, till exempel för att hantera effekttoppar, ta tillvara lokal grön el och fungera som backup-system, säger Helena Sundbeck.  

För en större gemensam anläggning i en separat byggnad kan då flera fastigheter dela på kostnader och i bästa fall även producera ett överskott för försäljning i perioder då efterfrågan på el är hög.  

Lyfter man blicken ytterligare skulle områden med höga krav på driftsäkerhet – som sjukhusområden, mataffärer och industrier – på sikt kunna använda vätgaslager som reservkraftsystem istället för till exempel dieselgeneratorer.  

Slutsatsen i rapporten är att vätgaslagring kan spela en stor roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle, men att det också finns hinder och utmaningar.  

– Det område där vätgasen ger mest klimatnytta i dagsläget ser jag ändå inom transportsektorn för tunga fordon. För att potentialen i fastighetssammanhang ska kunna förverkligas krävs det politiska beslut och styrmedel som skapar bättre förutsättningar för den här tekniklösningen.