Matavfall är en enorm tillgång – ändå hamnar drygt 70 % av alla matrester i soporna istället för att i bästa fall ätas upp och i andra hand sorteras ut för att bli biogödsel och biogas. Men nu stramas regelverket åt. Från 1 januari 2023 blir det obligatoriskt för flerfamiljshus i Stockholms stad att sortera sitt matavfall. Övriga kommuner ska från och med årsskiftet 2023/2024 erbjuda tjänsten till de bostadsrättsföreningar som vill.
– Kravet är en del i arbetet mot Sveriges mål att minst 75 procent av matavfallet ska sorteras ut. En bonus är att matinsamlingen kan minska föreningens utgifter för sophämtning. Soppåsarna blir lättare utan matrester och i Stockholm hämtar kommunen matavfallet kostnadsfritt en gång/vecka när dragsträckan är under tio meter, säger Hedvig Tengdahl, miljöstrateg HSB Stockholm.
Malin Wennberg är hållbarhetsansvarig i HSB brf Färjan, en förening med nästan 500 lägenheter på Kungsholmen. På gården har de ett fristående hus för avfall och återvinning av en uppsjö olika material. Där finns numera också kärl för matavfall.
" Förutom media är HSBs olika seminarier bra informationskällor"
– För att se hur snabb åtgången var började vi med att beställa hem 200 av de kärl, påsar och skrapor som kommunen delar ut gratis till boende. Sen gjorde vi en stor informationskampanj. Vi berättade varför vi börjar med matavfallsinsamling och att kärl och påsar finns att tillgå. En oro var att många har små kök, men de flesta verkar ha hittat en plats för den extra påsen och jag har behövt beställa mer material, säger Malin.
Malin understryker att styrelsen inte kan tvinga de boende. Viktigast är att skapa bra förutsättningar – och att informera. Det kan handla om att avfallsrummet ska kännas så tryggt och inbjudande som möjligt och att tillhandahålla påsar och annat som underlättar sorteringen.
När HSB brf Färjan insåg att många nya regleringar kopplade till hållbarhet i bostadsrättsföreningen var att vänta bildade de ett hållbarhetsutskott. Det har i uppdrag att bevaka miljö- och hållbarhetsområdet.
– Förutom media är HSBs olika seminarier bra informationskällor, tipsar Malin.
Tillbaka till miljöstrateg Hedvig. Hon ser att vi i framtiden kommer att sortera alltmer:
– Det händer mycket inom avfallsområdet. Även i kommuner där matavfallsinsamling inte är obligatorisk idag kan man på sikt anta att hårdare krav kommer. Nya bestämmelser säger att det ska bli lättare för hushållen att sortera sitt förpackningsavfall fastighetsnära och det kommer troligtvis krav på utsortering av plats, papper, metall och glas. Det kan påverka många bostadsrättsföreningar framöver även om varken vi eller kommunen i dagsläget vet hur.
1. Utse en ansvarig styrelseledamot/medlem. Hen driver matavfallsfrågan och påbörjar det praktiska arbetet.
2. Hör med kommunen – Vad gäller för er förening? Stockholm Vatten och Avfall erbjuder kostnadsfri rådgivning, mer info finns här. Många andra kommuner erbjuder liknande service.
3. Hitta rätt utrymme - Ibland saknas bra utrymmen för matavfallsinsamling. Kanske att kärl behöver grävas ner eller mindre byggnader uppföras för att leva upp till arbetsmiljökrav etc. HSB Stockholms konsulter kan hjälpa till att hitta lämpliga lösningar, genomföra projekt och sköta dialogen med kommunen. Mer info: utemiljokonsult@hsb.se.
Saknar ni utrymme kan ni ansöka om tillfällig dispens hos miljöförvaltningen. Föreningar i Stockholms kommun ansöker här.
4. Teckna abonnemang – När ni vet hur ni ska sortera ert matavfall behöver föreningen teckna ett matavfallsabonnemang. Vänta inte för länge med er anmälan, särskilt inte som förening i Stockholms kommun. Anmäl er här.
5. Informera de boende – Maila, sätt upp informationslappar eller ha ett informationsmöte. Berätta varför matavfallsinsamling införs och vad det kommer att innebära för de boende. Här finns bra material.