Matavfallspåsen

Kort sagt:  allt som blivit över när du ätit eller lagat mat

Som t.ex
•alla matrester (tillagade eller råa)
•grönsaker, rotfrukter, frukt och svamp
•kött, fisk och ägg (även skal)
•kycklngben, kotlettben,revben och liknande
•kaffe och te (även filter och påsar)
•servetter och hushållspapper
•mejeriprodukter och matfett
•bröd, kakor, mjöl och gryn
•godis, chips och popcorn 

Men försök inte att lägga i plast, inte ens om den benämns nedbrytbar, i matavfallet.
Grova benrester från jakt, blöjor, tvättlappar, kattsand, blommor, jord, aska, stearin, snus, tobak och tuggummi hör inte heller hemma i matavfallspåsen. 

Varför skall man göra detta

Det ger ditt matavfall nytt liv
Det är energi i matavfall som skall tas tillvara - vilket slöseri annars! 

Varje år slängs tusentals ton matavfall i Trelleborg. Plockanalyser och schablonberäkningar visar att matavfallsmängden i våra sopkärl uppgår till i genomsnitt 95 kilo per person och år.
Genom att sortera ut matavfallet separat kan det behandlas till biogas (fordonsgas) och biogödsel.
Mängden matavfall från hushåll beräknas utifrån att varje person genererar 79 kilo per år
(utom det matavfall som hälls ut i avloppet) och butik, storkök och restauranger genererar 17 kilo per person, alltså totalt 95 kilo matavfall per person och år (Naturvårdsverket 2017).

Matavfallet som vi samlar in processas till biogas som är ett helt förnybart drivmedel och tillför ingen ny koldioxid, och genom biogödseln kommer viktiga ämnen tillbaka till jorden istället för att gå till förbränning.

  Matavfall innehåller både näring och energi

Genom att samla in och biologiskt behandla matavfall kan man utvinna både biogas och biogödsel.
Biogasen används som drivmedel åt bilar och bussar. En bil kan köra en mil på fem kilo matavfall.
Biogödseln använder lantbrukarna på sina åkrar. 

För mer information se kommunens hemsida, tryck här

Behöver du nya påsar?

När du behöver nya påsar finns dom i källaren.
De finns i förrådet där 8:an och 10:an går samman.