Släppa ut i avloppet?

 

- Jo det är det verkligen, Det enda som får spolas ner i toaletten, är det som passerat kroppen och givetvis toapapper som löses upp i vatten. Inget annat

 

Ok, kiss och bajs. Men om toapappret är slut, går det väl bra med annat papper typ hushållspapper?

 

- Nej, hushållspapper är gjort för att kunna suga upp vatten. När hushållspapper spolas ner i toaletten löses det inte upp, utan suger åt sig vattnet och sväller.

Därför blir hushållspapper i stället till proppar i ledningarna.

 

Jaså. Men en sån sak som hår, det har ju nästan passerat kroppen och snus och tobak är också nära.

 

- Hår tovar ihop sig och orsakar stopp i ledningar, pumpar och reningsverk. Snus och cigarettfimpar innehåller kadmium, och det vill man inte ha ut i vattnet eller slammet på reningsverket. Släng fimparna och snuset i det brännbara hushållsavfallet – men se naturligtvis till att fimparna slocknat ordentligt först.

 

De var ju värst men kondomer, bindor ,tamponger, bomullstussar och tops hur är det med det.

 

- På vägen till reningsverket orsakar kådisar, bindor, tamponger och liknande föremål problem i form av stopp och driftstörningar. De ska kastas i papperskorgen.

 

Samma med våtservetter. Vanligt toapapper löses upp i vatten. Det gör inte våtservetter.

 

Andra problem som försvinner ner i toastolen som professorn vill ta upp?

 

- Spola inte ner  mediciner. Lämna gamla och oanvända mediciner till apoteket i stället. Dom tar emot det utan kostnad.

Kattsand och doftblock från toalettsitsen som ramlar ner är också ett problem.

 

Trasor, tvättlappar, nylonstrumpor, kontaktlinser ,pappershanddukar, blöjor är andra konstiga saker som inte skall ner i rören. Om det lyckas ta sig igen rören kommer de att fastna i gallerstationerna på reningsverken och ställa till problem där istället. 

 

 

Men om vi förflyttar oss till köket, där går det väl att få ut mycket genom rören?

 

- Nej, även där skall man vara försiktig med vad som spolas ut. Det finns en anledning varför det sitter ett galler i diskhon där vattnet skall ut. Om matrester och annat fastnat i gallret, torka upp detta med hushållspapper och kasta i bland soporna. Försök inte att tryck det igenom gallret !!!

Råa ägg, kaffesump och stearin är inte heller så bra i rören. Äggen blir som en omelett i vattenlåsen om det kommer varmt vatten efter, kaffesumpen och stearinet bildar lätt proppar i rören.

 

Men speciellt matolja och fett i diskhon är det som gör att det blir lätt stopp i avloppet. Det beror på att fettet stelnar och bildar fettproppar på insidan av rören i avloppsledningen.

I rören är det ungefär samma tempratur som i ett kylskåp, om du ställer in fett i kylskåpet stelnar det, samma sak händer i rören!

I värsta fall kan det leda till översvämning hos dig eller din granne.

Det är inget roligt sen när allt skall rengöras och torkas upp, både med tid och pengar.

 

Jaha, men hur skall man då göra istället?

 

- Det är rätt enkelt , gör så här med stekfettet: Torka ur stekpannor och kastruller noggrant med hushållspapper och släng pappret i soporna som matavfall. Förutom att minska risken för stopp i avloppet bidrar du till att matfettet istället kan återanvändas för biogasproduktion.

 

Med  Flytande matfett gör du så här : Häll använd avsvalnad matolja, frityrolja i en plastflaska eller mjölkförpackning med kork och lägg den i restavfallet. Att just denna förpackning inte kan återvinnas innebär en mindre miljöförlust än igenproppade avloppsrör. Ett annat sätt är att låta fettet stelna i kylen, till exempel i en kopp. Det stelnade fettet är lätt att skrapa ur och slänga i matavfallet. 

                                     

 

 

Är det stora problem med detta?

 

- Jo allt mer. Våra reningsverk tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och andra verksamheter. Fett som spolas ner i avloppet har blivit ett allt större problem, till en allt större kostnad. Fett svalnar och stelnar när det når avloppet. Det fastnar på rörens insida och kan orsaka stopp och översvämningar i lägenheter och på gator.

Kan tänka att det problemet även finns i er förening med att spolbilen får komma då och då för att spolar rent till en dyr kostnad.

 

Några tips som professor A.V Lopp  vill ge?

 

- Ha alltid en papperskorg i badrummet. I den kastar du allt ditt restavfall, som exempelvis tops, hår, tamponger, kontaktlinser och snus. Restavfallet förbränns och blir till fjärrvärme och el. Skräp som kan återvinnas, exempelvis toarullen, källsorteras i din vanliga soptunna.

 

Annat att tänka på är kemikalier som lacknafta, nagellack, aceton och andra liknande vätskor, liksom sprayburkar, lämnas till miljöstationen och mediciner lämnas kostnadsfritt på närmaste apotek. Kemikalierna försämrar annars reningsprocessen, som ofta är biologisk. Kemikalierna riskerar att följa med det renade vattnet ut i vår miljö och påverka vår miljö negativt.  

 

Och som jag tidigare sa om fettet i köket, torka av eller hälla i behållare så mycket som möjligt

 

Men är det inte lätt att rengöra själv , genom t.ex. lite soda

 

Där har vi ett annat stort problem  nämligen kaustiksoda. När proppen är ett faktum tar många fram sodan som ska lösa proppar. Men samtliga vi pratat med är överens om att kaustiksodan skapar fler problem än den löser. Om proppen inte ger med sig blir stoppet ännu värre. Sodan är dessutom frätande – både på avloppsrör och människohud.

 

Men något kan man väl själv göra som är bra, eller .....?

 

- Jo, det bästa är att försöka göra vattenlås och golvbrunnar så rena som möjligt då och då.

 

Skriv upp det papperskalendern eller i telefonen att nu är det dax, annars blir det  lätt bortglömt.

 

Då får jag tacka professorn för alla goda råd och förmaningar, och försöka sammanfatta ;

Toan är det bara det som passerat kroppen samt toapapper som får spolas ut. 

Köket undvik att få ner fett i avloppet.

Detta gäller naturligtvis  även i badrumsbrunnen som är kopplad till dusch eller badkar.

 

Något att tillägga?

 

-  Jo det finns en bra artikel som intervjuar en avdelningschef på ett avloppsreningsverk. 

Får jag läsa upp?

 

Kör hårt professorn!

 

- Tack

 

"Den 19 november varje år är det världstoalettdagen. Dagen instiftades av World Toilet Organization 2001 och är sedan 2014 en officiell FN-dag. Organisationen vill uppmärksamma den globala sanitetskris som det innebär när en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett.

 

I Sverige har vi både toaletter och rent vatten, men vi slarvar och behandlar våra avlopp som sopnedkast. Detta innebär att mycket energi och resurser måste läggas på att hantera allt skräp som spolas ner. Förutom att orsaka avloppsutsläpp på grund av stopp i ledningsnät och pumpar kan det här skräpet dessutom förstöra eller stoppa reningen av avloppsvattnet och därmed bidra med betydligt mer föroreningar till våra vatten.

 

– Våra toalettvanor ligger långt efter vårt övriga miljötänk. I Sverige är vi jättebra på att sortera och återvinna våra hushållssopor. Det är hög tid att vi får lika bra toavett och slutar spolar ner skräp i toan, säger Pär Gustafsson, avdelningschef för Avloppsrening på NSVA.

 

7 000 ton skräp per år

 

Kiss, bajs och toapapper är det enda som ska spolas ner i toaletten. 9 av 10 svenskar tycker att skräp i toaletten är oacceptabelt, enligt en undersökning från Svenskt Vatten och SIFO. Trots det spolar vi tillsammans ner 7 000 ton skräp i våra avlopp varje år, bara i Sverige. Undersökningen visar att majoriteten av de som slänger skräp i toan gör det för att de inte orkar göra rätt eller för att de saknar kunskap om hur skräpet enkelt kan tas om hand.

 

Det som oftast spolas ner är bomullstussar, flytande kemikalier, tamponger, våtservetter och tops. Men det är lätt att göra rätt, ställ en papperskorg i badrummet och släng skräpet där istället.

 

Fultorkar du?

 

En situation som ligger bakom många fulspolningar är att toalettpappret är slut. Det löser vi oftast genom att "fultorka" oss med hushållspapper som sedan felaktigt spolas ned i toaletten där det riskerar att orsaka stopp och översvämningar.

 

Enligt en undersökning om fultorkarvanor som branschorganisationen Svenskt Vatten har gjort är hushållspapper den vanligaste fultorkningen i Sverige. Därefter kommer pappersnäsdukar. Våtservetter, servetter och pappershanddukar är några andra vanliga metoder som används.

 

Att torka sig med något annat än toapapper när detta är slut är självklart helt okej, så länge det slängs bland förbränningsbara sopor (restavfall/papperskorgen) och inte spolas ned i toaletten.

 

– Hushållspapper, våtservetter och annat substitut till toapapper är tyvärr en vanlig fulspolning. Många känner inte till att det bara är toalettpapper som löses upp lätt i avloppet och därför är det enda pappret som ska spolas ner. Annat papper är en onödig påfrestning på våra avloppssystem eftersom det kan orsaka både stopp och översvämningar, säger Pär Gustafsson."

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi får alla försöka förbättra oss med vad som skall ut i våra rör, för att spara miljön och våra egna pengar.

All spolning av rören kostar mycket pengar och till sist hamnar kostnaden på din hyresavi!