Mellan 1880 och 1930-talet var området föremål för storskalig industri med kalkbrytning,cementtillverkning och viss annan verksamhet.Udden tillkom i slutet av 1890-talet då behovet av en djuphamn uppstod för utskeppning av de produkter som framställdes och inskeppning av bl a kol.
En ca 2 km lång pir byggdes därför i anslutning till det område där kalkbrytningen påbörjas,i dess västligaste ände anlades en hamn och järnvägsräls sammanband kalkbrotten med denna.Denna finns det fortfarande spår kvar i skogen ute på udden.
Vi tycker att vi som bor här skall se till att udden hålls ren från avfall och annan bråte som ibland slängs i skogen. Var inte rädd att rapportera till kommunen om ni ser något som inte hör hemma här,vi vet att de är väldigt angelägna om att hålla udden ren och fin.
I Klagshamnsområdet samsas nu en mängd växtarter med olika ursprung.Trädgårdsrymlingar,strandängsväxter och en och annan skogsart formar tillsammans med en del mer exotiska arter en flora som är unik för området.Flera arter har troligen spridit sig hit genom den livliga båttrafiken i början av 1900-talet.Det stora kalkbrottet har stor betydelse för många fågelarter.Under vintern använder tusentals viggar tillsammans med bl a bergänder och brunänder brottet som rastlokal.Klagshamnsområdet har också visat sig vara en rik fladdermuslokal med hela sex arter noterade.För fåglar,fladdermöss och insekter kan landtungor som sticker ut i havet fungera både som start-och landingsbana vilket gör att området blir attraktivt för dessa djurgrupper.Klagshamn utgör därför sista utposten innan de drar söderut.
Och mitt i detta paradis ligger alltså brf kalkbrännaren också det ett paradis och vem vet vi kanske bor i ett av svergies mest underbara naturområden det skall vi vara rädda om.