Historik

På 1870-talet uppfördes, på det som nu är föreningens område, en typisk skånsk lantgård, som senare fick namnet Lorensborg. Hit flyttade 1874 jordbrukaren Nils Hansson med maka. Han hade tidigare ägt gården Augustenborg, som brunnit ner. Händelsen hade tvingat familjen att lämna gården. Makarna hade sju barn, varav sex var pojkar. En av parets söner, Lorens Gustaf Hansson (efter vilken Lorensborgsgården uppkallades), övertog gården omkring 1895 och brukade den under ytterligare ca 50 år.  
 
Under årens lopp växte Malmö stad och därmed behovet av mark för byggnation. Detta medförde att många gårdar, så även Lorensborgsgården, införlivades i stadens markförvärv. Under 1950- och 60-talet projekterades och byggdes ett stort antal fastigheter på den inköpta marken. HSB Malmö lät uppföra och bilda det vi idag känner som Brf. Roxen. I maj 1958 var byggnaderna klara för inflyttning. Samtidigt med Roxen byggdes vår granne Malmö Stadion, som användes under VM i fotboll 1958. 
 
Eftersom marken här tidigare varit löningsjord åt magistratens ledamöter var det naturligt att ge gatorna som nu anlades namn efter borgmästare och rådmän av gamla Malmösläkter, vilka genom flera generationer gjort sig kända i Malmö stads historia. Falkmansläktens mest kända medlem var Ludvig Berckham Falkman (1808-1891), som var rådman i Malmö 1843-49 och senare även chef för Kungliga Lantmäteristyrelsen. Efter honom bär  Falkmansgatan sitt namn. Det är bara vi i Brf. Roxen, som har adress på Falkmansgatan.  
 
Sedan föreningens bildande har ett stort antal personer ingått i Brf. Roxens styrelse och dessa representanter för Roxens medlemmar har varit framsynta och engagerade människor, som har förstått värdet av att vårda och förnya våra gemensamma tillgångar. Mycket tack vare denna framsynthet har Brf. Roxen efter så många år en anläggning, som både tekniskt och estetiskt sett, är fullt jämförbar med långt senare uppförda områden.  
 
Från början fanns inga balkonger på husen. 1982 kom frågan om balkonger upp på allvar. Efter en extra föreningsstämma den 2 december där majoriteten var för tillbyggnaden, påbörjades arbetet som färdigställdes 1983. Detta år byttes även fönstren ut mot underhållsfria trä- och aluminiumsfönster.  
 

Större renoveringar; 1987 installerades kabel-TV och i april samma år invigdes en bastu. Denna hade byggts av några av föreningens egna medlemmar. I början på 90-talet företogs en upprustning av våra gårdar. Samma år installerades nya kall- och varmvattenrör. 1994 byttes samtliga låscylindrar ut och södergavlarna murades och fogades om. 1999 fick entréerna tak och sidoväggar av glas. 2001 anslöts föreningen till bredbandsnät (HSB Bolina) och då gjordes också en PCB-inventering. Man kontrollerade om väggarnas fogmassor innehöll PCB. Analysen visade glädjande nog, att så inte var fallet. 2002 försågs miljöhuset med tak. 2004 byttes entré-partierna ut. 2006 uppgraderades kabel-TV-nätet för digital TV, bredband och IP-telefoni. Trapphusen målades under 2009.  
2010 gjordes en renovering av värmesystemet med bl.a. 3 nya värmecentraler, en i varje hus. Detta gav stora besparingar genom minskade värmeförluster och en mindre sårbar värmetillförsel för de enskilda husen. En kontroll av balkongernas tillstånd gjordes 2013. Samma år byggdes en ny och populär lekplats mellan 5:an och 7:an. Ett större tak och fasadarbete genomfördes 2014, och 2015 var det dags för relining av våra avloppsrör.  
År 2016 har vår föreningslokal rustats upp och utebelysningen  uppgraderats med nya stolpar och armaturer med LED-ljus. En investering som, utöver förbättrad komfort för våra medlemmar, förväntas ge betydande besparingar på elförbrukningen och underhåll av armaturer.

2021 monterade vi solceller på taken på våra bostadshus. 20 % av föreningens elförbrukning täcks nu av våra solceller.