Historia

Avtal om uppförande av de fyra tegelklädda flerfamiljshusen träffades med HSB Malmö den 1 november 1948. I avtalet talas om fyra block, där block I utgör Kronborgsvägen 13, block II Kronborgsvägen 15, block III Kronborgsvägen 17 och block IV Mariedalsvägen 56. Husen skulle uppföras på tomt nummer 7 i kvarteret 13 Kronborg. Kvarterets namn är uppkallat efter Kronborg slott i Helsingör. Detta praktfulla renässansslott vid sundets smalaste del brandhärjades 1629, men byggdes upp igen i samma stil av Christian IV och stod färdigt 1637.

Inflyttning
Enligt avtalet skulle block I och II, det vill säga Kronborgsvägen 13 och 15, vara inflyttningsklara den 1 september 1949 och de båda andra blocken, det vill säga Kronborgsvägen 17 och Mariedalsvägen 56, den 1 juni 1950. Denna tidsplan lyckades man också hålla. Block I och II blev inflyttningsklara på exakt utsatt tid. Block III och IV blev inflyttningsklara något lite tidigare än avtalat, närmare bestämt den 1 maj 1950 respektive den 15 maj 1950.

Arkitekt Thorsten Roos
De fyra husen är ritade 1948 av arkitekten Thorsten Roos i samarbete med HSB arkitektkontor i Malmö. Husen saknade hiss. Entréerna till trapporna var öppna om dagarna och tidig kväll. Inga staket fanns ut mot angränsade gator.

Många barn
Gott om barn fanns det i begynnelsen på lekplatsen. Detta berodde dels på att det med nya hus brukar följa unga familjer, dels på att kraven på utrymme då inte var lika höga som nu. De tre MKB-husen i kvarteret var ännu inte byggda. Först ut var Köpenhamnsvägen 6, den så kallade boggivagnen på grund av sin tågvagnslika form, som blev klar några år in på 1960-talet. Huset med sin synliga konstruktion och maskinslagna röda tegel är ritat av arkitekten Fritz Jaenecke i arkitektbyrån Jaenecke & Samuelson. Denna arkitektbyrå har senare bland annat ritat Malmö Stadion och Nya Ullevi i Göteborg. Räckte lekplatsen inte till kunde man som barn dra iväg till den ännu obebyggda tomten i hörnan av Köpenhamnsvägen/Kronborgsvägen, där övriga båda MKB-hus idag finns. Denna del av kvarteret fungerade stundtals som en bygglekplats med hjälp av diverse bråte som fanns tillgängligt. Även de båda övriga MKB-husen i kvarteret är ritade av Jaenecke & Samuelson, i folkmun kallade Boggie-husen. Dessa blev klara en liten bit in på 1960-talet.

Under 1970- till 1990-talen flyttar många småbarnsfamiljer till enfamiljshem, ofta i villaförorter och kranskommuner. Kraven, på att varje barn ska få bo i eget rum, ökar under perioden och då förlorar föreningens två- och trerumslägenheter värde för barnfamiljerna. Föreningen blir en miljö med vuxna och inte särskilt många små barn. 

På 2020-talet vill allt fler unga barnfamiljer bo kvar i lägenhet samt i innerstaden. Barnfamiljerna ökar i antal och gårdens lekplats är plötsligt igen intressant för många av medlemmarna. MKB-husen, de sk Boggie-husen, har blivit några av kommunens och 2020-talets barnrikehus. Här bor främst nya svenskar och många av dessa är utomeuropeiskt födda. Barnen härifrån leker gärna på föreningens gård, eftersom MKB inte erbjuder barnvänliga utemiljöer i sin fastighet. Förhoppningen är att alla barn, i framtiden som vuxna, minns vår gård med värme och glädje.

Från början var det glest med bilar
1940- till 1960-tal var det inte så vanligt att man hade bil, sommarstuga eller gjorde utlandsresor, förutom utflykter till Köpenhamn med järnvägsfärjan Malmöhus eller någon av de många Köpenhamnsbåtarna. Livet levdes lite mer hemmavid inom en snävare radie. Vanliga nöjen var bland annat bio i någon av stans många biografer, besök i Folkets Park på sommaren, gå på konditori eller dansa på Arena vid Hästhagen eller Aveny på Södergatan.

Den ökade bilismen medförde att cykelbanorna på Kronborgsvägen och Mariedalsvägen togs bort för att ge bättre plats för bilarna. Vidare anlades 1972 parkeringsplats även framför block I. Tidigare fanns här endast de två bilparkeringsplatserna vid infarten. Köpcentra och stormarknader gjorde att många närliggande detaljhandelsbutiker försvann, till exempel alla mjölkaffärer. 

60 år senare är Malmö en på många vis helt annan stad. Citytunneln, för tågtrafik, invigdes 2010 med stationer på Svågertorp, Hyllie, Triangeln och Malmö Central. 2018 blir kontinentalbanan också en del av tågtrafiken för Pågatåg och Öresundståg, nu med stationer i Persborg, Rosengård samt Östervärn. Tågtrafiken har på så vis blivit en del av Malmös kollektivtrafik och gör det möjligt att resa från Malmö Central till Hyllie på bara några minuter. Trots den utbyggda kollektivtrafiken har stadstrafiken ökat: 2022 uppmättes snittet för biltrafik i Malmö till 643 000 per dag och för cykeltrafik till 111 490 per dag.

På 2020-talet har föreningen två parkeringsområden med sammanlagt 28 parkeringsplatser, och diskussioner förs om huruvida det borde installeras laddningsstationer för elbilar. 

Mångfald av olika butiker i närområdet
TV och data fanns naturligtvis inte. Inte heller stormarknader eller köpcentra i dagens stil. Dock bör måhända nämnas EPA-varuhuset på Södergatan med stans, såvitt känt, enda rulltrappa. Detaljhandeln präglades i stället av småskalighet och specialisering bland annat i form av särskilda mjölk-, kött-, fisk- och speceributiker såsom Anderssons Kött och Arla Livsmedel på andra sidan Köpenhamnsvägen. Åtminstone tre mjölkaffärer låg i kvarterets omedelbara närhet. Självbetjäning var rätt okänt. Personlig betjäning över disk var det utmärkande för butikerna i området. Räckte inte huvudräkning till för summering av kostnaden för de inhandlade varorna tillgreps papper och penna.

Tre till antalet var också de mest näraliggande konditorierna; Konditori Ringsted, där nu Ungerska Bageriet finns, Kjells Konditori på Köpenhamnsvägen i lokalen som nu är pizzeria samt konditori Roskilde i hörnet Roskildevägen/Själlandstorget. Tobaksaffär såg man bland annat i hörnan av Köpenhamnsvägen/Edward Lindahlsgatan med ingång från sistnämnda gata. Butikslokalen snett emot block II och III inrymde järnhandel (Lundhs Järnhandel). Där Handelsbanken är var postkontor och ett apotek låg i den först byggda boggivagnen på Köpenhamnsvägen 6.

Koloniområde som granne
Hela tomten där Bladins nu ligger var koloniområde, delvis med kolonistugor. Tidningskiosk och korvkiosk fanns ungefär där huvudingången är till skolan. Skolbyggnaden uppfördes 1959-60. Från början hette den Kronborgsskolan och var en skola för årskurs 1 till 9. På 1980-talet flyttar KomVux in. Något decennium senare är det privatskolan Bladins som flyttar in.

Tolvan med konduktör 
På bussarna och spårvagnarna, bemannade med både chaufför och konduktör, var det många gånger trångt. Buss 12 ("tolvan") rundade kvarteret, det vill säga gick räknat från Stadsteatern hela Kronborgsvägen fram till Mariedalsvägen, svängde nästan helt om till höger in på Mariedalsvägen och därefter vänster in på Köpenhamnsvägen. Även buss 20, vilken kom från Limhamn, passerade kvarteret. Denna buss var av äldre typ och enmansbetjänad. Busshållplats för tolvan fanns i kvarteret såväl på Mariedalsvägen som på Kronborgsvägen.

Den 31 december 2022 hade Malmös befolkning ökat till 357 377 invånare. Kravet på kommunen, att kollektivtrafiken ska fungera, är högt och det syns inte minst på antalet busslinjer som finns i närheten av Brf Valby. Buss 3, dvs ringlinjen, stannar på Lorensborgsgatan. Linje 8, som sedan blev 10, går på Mariedalsvägen och trafikerar Svågertorp - Malmö Central. Linje 1 stannar på Köpenhamnsvägen och trafikerar Elinegård - Kristineberg. 

Tvättstuga i endast två block
Tvättstuga fanns endast i block I och IV. Längs den gång som stryker förbi miljöhuset fanns soltorken; en svagt böjformad, "pallisadomgärdad", tredelad utetorkplats. Med många små barn följde också behov av barnvagnsutrymmen. Sådana fanns i källarna. Plats för cyklar var också viktigt i denna mer bilglesa tid. Cykelbana fanns på både Mariedalsvägen och Kronborgsvägen.

Träskuta på gården
Anordningarna och redskapen på lekplatsen utgjordes av en träfyr målad i rött och vitt med en elektrisk lampa i toppen, som tändes på kvällen, en grönmålad träskuta, vars lastrum tjänade som sandlåda, en karusell, två gungbrädor samt en ställning i form av ett tredelat räcke med höjder för lite gymnastiska övningar. Något senare tillkom ett litet grönfärgat trähus med rutschbana på ena takdelen. Sittbänkar fanns inne i huset, där man bland annat kunde ta skydd vid plötsliga skyfall. I toppen på träskutans mast fanns en vimpel med bostadsrättsföreningens namn.

Luciatåg genom trappuppgångarna
Till traditionerna i bostadsrättsföreningen hörde bland annat luciatåg på Luciadagen. Barnen gick luciatåg trappa upp och trappa ner tills alla 11 trappor var avverkade. Det var stämningsfullt. Det bjöds även på barnjulfest. Och naturligtvis fanns gran på gården till jul. På sommaren förekom däremot inte dans på gården vid midsommartid som i många andra närliggande kvarter. Inom bostadsföreningen anordnades också viss studie- och fritidsverksamhet. Mest långlivat blev bridgespelet i fritidslokalen. Vidare var utrymme avdelat i skyddsrummet i block IV för hobbyverksamhet.

Koleldning
Uppvärmning skedde genom koleldning i egen panncentral, belägen i källaren i block II. Värmepannorna var utrustade med automatisk eldningsapparat, så kallad stoker, för koleldning. Denna apparat kan närmast beskrivas som en slags skruvanordning för matning av pannorna. Bostadsrättsföreningen hade också anställd vaktmästare/fastighetsskötare som bodde i föreningen. Månadsavgiften betalades kontant i slutet av månaden i styrelserummet/fastighetskontoret beläget i källarplan intill trappa 15B. Denna ordning höll sig kvar till den 1 februari 1959, då föreningen övergick till inbetalning via postgiro. Fastighetskontoret är som bekant numera beläget i källaren i block I. Denna lokal var från början fritidslokal; en tid utrustad med pingisbord.

Förändring med samhällsutvecklingen
De förändringar som skett i bostadsrättsföreningen och dess omgivning sedan början av 1950-talet speglar i mångt och mycket även de samhällsförändringar som skett.

Fjärrvärmeanslutning
Den första större förändringen kan nog anslutningen till fjärrvärmen sägas vara. Denna förändring inträffade redan 1957. Därmed var det slut med all kolavstjälpning framför block II. Med TV-åldern, som hade sitt genombrott i Malmö inför fotbolls-VM 1958, följde installation av centralantenn för TV på varje hus. Tidigare belamrades taken med privata TV-antenner. Man hade två kanaler att välja mellan: svensk TV eller dansk fjernsyn. Kabel-TV kom först i slutet av 1980-talet.

Oktoberstormen
Den 3 september 1967 gick Sverige över till högertrafik. Strax därpå följde den beryktade oktoberstormen som vållade många svåra skador. För bostadsrättsföreningens del orsakade stormen bland annat att samtliga TV-master blåstes ner och att soltorken på gården till stor del föll samman.

Gröna vågen
Allteftersom bostadsrättsföreningen blev äldre minskade antalet barn på lekplatsen. Denna utveckling påskyndades även av den så kallade gröna vågen på 1970-talet och de ökande kraven på bättre utrymme i bostaden. Det blev lite mindre av liv och rörelse i kvarteret, vilket även påverkades av att livet nu började levas lite hemifrån: utflykter med bil, inköp på stormarknad, vistelse i sommarstuga, resa till utlandet eller fjällen vid semester/lov.

Fastighetsskötsel på entreprenad
Den 31 maj 1984 slutade den då anställde vaktmästaren/fastighetsskötaren på egen begäran. Någon nyanställning gjordes inte utan fastighetsskötseln lades ut på entreprenad.

Omfattande ombyggnads- och renoveringsarbete
I slutet av 1980-talet konstaterades att stort behov fanns av upprustning och modernisering av husen och gården. Husen var då nära 40 år gamla. Detta medförde att ett omfattande renoverings- och ombyggnadsarbete drogs igång etappvis 1989 och avslutades 1991. Fönster och balkongfronter byttes. Hiss installerades och trappuppgångar målades om. Lägenhetsdörrarna byttes till säkerhetsdörrar. Entrén i trappuppgången till källaren flyttades från gatuplanet till källarplanet. Gården rustades upp. Lekplatsen fick ett nytt utseende och soltorken revs. Ett miljöhus tillkom. Nya tvättstugor installerades i block II och III. Den yttre källarnedgången till block II revs och ersattes med en ny som förlades vinkelrätt mot husgaveln. Det omfattande renoverings- och ombyggnadsarbetet avslutades med en trevlig fest på gården.

Ett ytterligare stort renoveringsarbete genomfördes någon tid senare, då elkablarna byttes ut. Detta gjordes i huvudsak under första halvåret 1994. Därefter har husen även fått nya vattenledningar, vilket arbete blev klart i början av 2000. 1998 restes staket med grind ut mot Mariedalsvägen mellan block III och block IV. Ytterligare staket- och grinduppsättning har senare gjorts. Dessutom tillkom 2010 bom vid infarten till de båda parkeringsplatserna.

Under 2020-talet påbörjades en ny renoveringsperiod. Tak och fasader renoverades, avloppsstammarna relinades samt alla fönster byttes.

År 2020 var fastigheten 71 år gammal och i stort behov av upprustning. Alla fasader, tak samt hängrännor och stuprör repareras eller byts ut. Året efter reline:as avloppsstammarna och brunnar repareras; det blir ett arbete som tar nästan två år att slutföra.

Trafiken på Mariedalsvägen ökade markant under det tidiga 2020-talet och därför också bullret. De på 1980-talet installerade plastfönsterna visade sig inte hålla, varken som bullerskydd eller i kvalitet. Malmö Stad erbjöd, under den här perioden, ett bidrag till fastigheter som installerade fönster med förhöjt bullerskydd. Föreningen såg en vinst i att byta fönster till sådana med högre bullerskydd i byggnaden Mariedalsvägen 56 samt i Kronborg 17 på gaveln. Det vore lämpligt att i samband med dessa byten också byta fönster i hela fastigheten, men till fönster som inte har samma bullerskydd. Projektet påbörjades redan 2019, men det skulle visa sig ta lång tid innan arbetet kunde påbörjas. Stadsarkitekten var inför detta andra fönsterbyte mycket mera kräsen än på 1980-talet: nu krävdes träfönster och högre krav ställdes på djupet av glaset i ramen för att skuggan skulle överensstämma med de ursprungliga ritningarna från 1940-talet. En första modell av fönster var inte tillräckligt bullerskyddande ansåg Malmö Stad, och så fick föreningen leta vidare efter tystare fönster. Först i december 2022 kom arbetet igång och löpte under 2023 fram till och med tidig höst.

Anpassning till dataåldern
Datoriseringen har märkts av på många sätt bland annat genom att vi fått installerat bredband till varje lägenhet. Driftsättning skedde i juni 2001. Inträdet i dataåldern har även lett till att bostadsrättsföreningen fått en egen hemsida, där dessa rader nu finns att läsa.

Författare: Peder Kristiansson, 2011-06-16 och Stina Svensson, 2023-06-25