HSB i samarbete för nytt regelverk för bostadsrättsföreningar

För ett år sedan framförde Boverket ett krav på översyn av bostadsrättslagstiftningen, något som HSB, Bostadsrätterna, Riksbyggen, SBC och FAR (branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare) instämde i.

Anledningen till kravet på översyn är dels förbudet mot progressiv avskrivning i bostadsrättsföreningar, dels övergången till de nya regelverken K2 eller K3 som reglerar hur årsredovisningar ska läggas upp. Bägge förändringarna har skapat problem för bostadsrättsföreningar skriver de fem organisationerna i en debattartikel i DI.

Krångliga regler ger krångliga årsredovisningar

Kravet på rak avskrivning har medfört att bostadsrättsföreningens avskrivningar belastar resultaträkningen, medan fondavsättningar däremot inte redovisas i resultaträkningen. I ett brev till Justitiedepartemenet skriver de fem organisationerna att detta skapar flera problem för bostadsrättsföreningarna:

"Detta system har flera brister. Både avskrivningar och fondavsättningar är i sig svåra begrepp där den ekonomiska innebörden för många är otydlig. Dessutom presenteras ofta olika synsätt och motiveringar till posterna. Än mer svårförståeliga blir begreppen i och med att de tillämpas parallellt och delvis uppfattas ha liknande syften. Förutom att koncepten är svåra att förstå, så tillämpas väsentligt olika nivåer på avskrivningar och fondavsättningar i föreningarna, vilket gör jämförelser mellan dem mycket svåra."

Regelverken passar inte bostadsrättsföreningar

Även kravet på övergång till de nya regelverken K2 eller K3 innebär också bekymmer för bostadsrättsföreningar:

"Bostadsrättsföreningar har ofta begränsade resurser för administration och mot den bakgrunden borde det enklare regelverket K2 vara lämpligt att tillämpa. Problemet är att K2 är just ett förenklingsregelverk och i hög grad utformat för företag där det inte finns något bredare intresse för årsredovisningen. Dessutom är reglerna i hög grad utformade för att överensstämma med inkomstskattelagen. Detta gör att K2 på många sätt inte är lämpligt för bostadsrättsföreningar. Problemet är dock att inte heller K3 tar hänsyn till bostadsrättsföreningarnas särskilda karaktär och behov. K3 är ett relativt krävande regelverk baserat på internationella redovisningsregler (IFRS) vilka främst är utformade för att passa större företag vars aktier handlas på en börs. Det finns uppenbara nackdelar med både K2 och K3 vid utformning av ändamålsenliga årsredovisningar för bostadsrättsföreningar."

Tre förslag för tydligare årsredovisningar

HSB, Bostadsrätterna, Riksbyggen, SBC och FAR har tagit fram ett förslag på hur redovisningsregler och årsredovisningar för bostadsrättsföreningar kan anpassas bättre efter de behov och förutsättningar som finns. I brevet till Justitiedepartementet skriver man att redovisningsreglerna för bostadsrättsföreningar bör omfattas av konsumentskyddet och att de därför också bör utredas.

Bakom det gemensamma förslaget finns tre väsentliga utgångspunkter:

• Årsredovisningen ska på ett tydligt och enhetligt sätt presentera ett antal obligatoriska nyckeltal och annan information som gör det enklare att förstå föreningens ekonomi och även göra jämförelser med andra föreningar. Exempel på sådan information är avgift per kvadratmeter, lån per kvadratmeter, räntekänslighet och framtida underhållsbehov.
• Resultaträkningen ska kunna fungera som ett underlag för bedömning av hur stora avgifter från medlemmarna som kan vara rimliga. Detta innebär att redovisningen måste vara utformad så att en förening med sund ekonomi inte ska behöva redovisa underskott över tiden.
• Både avskrivningar och fondavsättningar ersätts med ett obligatoriskt "sparande". Detta sparande redovisas som kostnad i resultaträkningen och storleken är beroende på det planerade behovet av framtida ersättningsinvesteringar. Ett sådant sparande har likheter både med avskrivningar och fondavsättningar. En fördel är att synsättet är framåtriktat. Det blir också lätt att förstå varför sparandet är på en viss nivå. En annan fördel är att två parallella system ersätts med ett och att hela effekten redovisas i resultaträkningen. Det går inte att säga generellt om det nya systemet med sparande innebär högre eller lägre kostnader än nuvarande system. Det beror på förutsättningarna i det enskilda fallet.

Läs debattartikeln i DI.