Trender för innergårdar

Innergårdar är bostadsrättsföreningens gemensamma vardagsrum utomhus. En halvprivat sfär där kidsen kan leka, middagar kan grillas och ätas utomhus och där man kan byta några ord med sina grannar.


–Innergårdar är gröna lungor för staden, viktiga både för djuren och 
för stadens mikroklimat. De påverkar luftfuktigheten och buffrar värme och kyla, säger Tina Andersson, landskapsarkitekt på VAP som planerat flera HSB-innergårdar genom åren.

Så planeras en innergård

När innergårdar planeras är ekonomin ofta den tyngst vägande faktorn, enligt Tina Andersson. Smakar det så kostar det – både i anläggning och skötsel. Och förutom att en innergård ska se vacker ut och vara behaglig att vistas på är det ofta många funktioner som ska in på den lilla ytan: återvinningsrum, cykel- och kanske bilparkering. De ska vara tillgängliga för brandbilar och för alla människor oavsett funktionshinder.

När en innergård planeras är det alltid en avvägning mellan estetik och form:

– Om man gör en gård som är väldigt praktisk men ser trist ut kommer ingen att använda den och då tappar den sin funktion på så sätt. En gård som är vacker men inte fungerar praktiskt kommer ingen heller att använda, säger Tina Andersson.

Så får du till en bra innergård

Hennes recept på att lyckas få till en bra innergård är att skapa en intressant plats som är både enhetlig och varierad. Den ska kännas som en sammanhållen plats, man ska kunna överblicka den, men det måste finnas något som gör den spännande också.

– Skapa en behaglig och omväxlande bas och plocka sedan in de detaljer som behövs i den.

Tina Andersson har kommit fram till att lagom faktiskt är bäst när det gäller innergårdar.

– Man vet aldrig vilka som flyttar in i ett hus: barnfamiljer, singlar eller äldre. Om man gör en lösning som vänder sig väldigt tydligt mot någon viss grupp kan det bli helt fel.

Det går trender i innergårdar. Återvinningsbodarna är ett nytt inslag. Fler och fler cykelplatser behövs eftersom människor cyklar mer. Utedassen från början av 1900-talet är däremot borta. Likaså potatisodlingarna som fanns på många innergårdar under krigsåren.

Stadsodlingar blir vanligare

Däremot kan stadsodlingar komma att bli ett vanligare inslag på innergårdar framöver:

– Människor verkar vilja odla mer mat själva så det är inte otänkbart att det är något vi kommer att få se på fler innergårdar framöver. I USA är cityodlingar stort – jag tror att det hänger ihop med hur tät staden är på bebyggelse. Vi människor har behov av att se grönska i vår omgivning, säger Tina Andersson.

Gröna tak med sedumväxter har blivit vanligare. De hjälper staden att hantera dagvattenavrinningen eftersom det fördröjer avrinningen. Tina Andersson tror att vi kommer att få se fler träd planteras i stora krukor framöver, en trend från Europa. Och kanske att fler föreningar kommer att experimentera med inglasning av hela eller delar av gården.

– Att glasa in hela gården blir väldigt dyrt men bara några kvadratmeter inglasat kan göra att man kan använda gården mycket mer.

En kanske lite tristare trend från USA är att människor låser in sig och gärna vill omgärdas av murar och staket.

– Vi svenskar är lite ambivalenta i frågan. Å ena sidan vill vi kunna röra oss fritt med allemansrätten och allt, å andra sidan har många ett behov av att känna trygghet och att ’det här är min plats’.