Stadionprofil: Britt tar med sig naturen till lägenheten på Stadion

Att komma hem till Britt och maken Stefan på 33:an är som att ta steget från kall senhöst till varm sommar. Hela lägenheten är ett varmt blomstrande sommarhav – eller ett sommarmuseum med delvis antika möbler och klassiska Singer symaskiner.

Utanför fönstret lägger en kall och disig november ett vått täcke över skogen där den livgivande fotosyntesen upphört i väntan på vintern. Men hos Britt blommar sommaren. Hela lägenheten präglas av djup grönska som skvallrar om att blommorna mår alldeles förträffligt. 

Natur och stilleben
På väggarna hänger egen konst med ramar av furu som fått åldra till en vacker grånad påminnande om dörrvirket i gamla norrbottniska hölador byggda av kärnved. Här finns både naturmålningar och stilleben, som föreställer gamla kaffekvarnar, emaljerade ”mjölkhämtare” och andra gamla norrbottniska hushållsföremål.

Älskar färgerna och formen
Torrgrenar från skogen hängda i taket eller fästa på väggarna bär upp glaskupor med värmeljus och färggranna fåglar av lite obestämd art. Britt är ingen ornitolog. Hon älskar färgerna och formen hos nordiska fåglar. På byråer står bondkvinnor i färgglada klänningar och vita förkläden bärande på hinkar fulla med mörkröda lingon och flätade näverskor.

Delar av väggarna ser på avstånd ut som inmurat tegel, men när man går närmare så ser man att det är en väv i quilt-teknik, sammansatt av många bitar i olika mönster, vilket måste ha kostat henne massor av timmar att skapa.

– Naturens konst oöverträffad
När vi tittar ut mellan blomsterprakten i fönstren pekar Britt på de vita renlavarna, mörkgrön björnmossa och nakna skrovliga stenhällar – allt prydd av glittrande vattendroppar från dimman.

– Se så vackra färger. Naturen är ett oöverträffat konstverk och det vill jag ta med mig hem, säger hon.

Kalla fakta inte så viktiga
Britt och Stefan bjuder på kaffe och vi invecklas i långa samtal med delvis filosofiska utflykter. Tiden flyger iväg och jag glömmer helt att anteckna något. Som tur var tog jag några bilder innan vi förlorade oss i samtalen.

Men egentligen behövs inga anteckningar. Att insupa den varma atmosfären med blommor och vackra konstföremål från naturen räcker. Kalla fakta känns inte så viktiga när man intervjuar Britt, som dessutom är en av Brf Stadions medlemmar som alltid ställer upp när föreningen behöver ett handtag från medlemmarna.

Eller hur?

Reporter Lars Pekka