En bostadsrättsförening som Stadion ägs av oss alla. Vi har valt en styrelse som ansvarar för att stora banklån amorteras, att räntor betalas, att kostnaderna inte överstiger intäkterna – och att allt fungerar som det ska på Stadion.
För gemensam trivsel
Kring styrelsen, som arbetar utan ersättning, finns många medlemmar som ställer upp på olika sätt – också utan ersättning. De verkar som revisorer och valberedning, deltar i olika arbetsgrupper, odlar blommor vid entréerna, bevakar medlemmarnas intressen vid besiktningar, spelar musik och leder allsång vid sammankomster, och mycket annat. Allt för gemensam trivsel och gemensamt bästa.
Vårstädningen är bara ett exempel där många stadionbor deltar.
Tusentals timmar
På Stadion är frivilliginsatserna särskilt stora. Det läggs ner tusentals timmar frivilligt arbete för att föreningen ska slippa leja entreprenörer av olika slag. Målet är att hålla årsavgiften så låg som möjigt – alltså den avgift som vi alla betalar månadsvis.
Vad är det så som driver exempelvis Stig och Svante och alla de andra som ställer upp?
– Framför allt får vi lära känna massor av medlemmar som stannar till och pratar med oss – och uttrycker tacksamhet för att vi jobbar på. Det blir massor av skämt och skoj, och det gillar jag, säger Stig.
"Yllytys-Hullut"
– Vi kanske är "yllytys-hullut", skrattar Svante som kan sin tornedalsfinska. Det betyder ungefär "en dåre som gör vad som helst för lite beröm".
– Men det finns också en och annan som lite surt frågar hur länge vi ska hålla på och böka, säger Stig. De tror nog att de bor i ett hyreshus med någon okänd ägare som betalar för allt som görs. Men de är som tur är bara några få.Vi har en jättebra sammanhållning på Stadion.
Medan vi intervjuar Stig och Svante passerar flera Stadionbor och stannar till och deltar i den humoristiska stämning som de två skapar kring sig.
En klassresa neråt
– Ni har båda gjort en riktig klassresa. Svante var byggingenjör och projektchef som bara pekade ut när andra skulle gräva i jorden. Stig var ombudsman inom TCO och och pekade ut hur styrelser i lokala facken skulle jobba.
– Och nu bökar ni själva i jorden utan att ha någon att peka åt, säger en förbipasserande medlem. Ni har gjort en klassresa, men den har gått uppifrån och neråt.
– Det stämmer inte, säger Svante. Jag pekar ut åt Stig vad han ska göra.
De två är inte bara arbetsmyror, de är också något av Stadions humor- och trivselgubbar.