Föreställ dig att det är dags att laga middag, så du tar med dig en örtsax och går ner till gemensamhetslokalen. Där, på en tio kvadratmeter stor vägg växer allt du behöver till kvällens sallad; kål, salladsblad, basilika och persilja. Samtidigt som du klipper av grödorna och lägger i din korg, kommer grannen ner för att skörda lite och ni kommer i samspråk. Så kan det gå till i framtidens bostadsrättsföreningar, när hydroponisk odling slagit igenom.
Det hoppas och tror Madelaine Doufrix, som är projektkoordinator för HSBs forskningsprojekt i boendelaboratoriet HSB Living Lab i Göteborg. Där undersöker man hur gemensamma odlingar fungerar i en fastighet.
– Gröna växter är en nyttogrej och dessutom trevligt. Att så, odla och skörda är ett sätt att umgås, att skapa gemenskap. Vid den gröna odlingen stannar man upp, annars är man oftast på väg någon annanstans. De gröna bladen kan också bidra till bra luftkvalitet, säger Madelaine.
Växtväggen i HSB Living Labs gemensamhetslokal är cirka fem kvadratmeter. Odlingen är hydroponisk, vilket innebär att den bara använder sig av vatten och näring i ett slutet system. Den smutsar med andra ord inte ner. En hydroponisk odling ger upp till 17 skördar per år.
– Det blir absolut mer ekonomiskt att en trappuppgång delar på en odling än att varje hushåll går och köper sin egen sallad. Vi tror också att grödorna är mer näringsrika eftersom de inte behöver transporteras eller behandlas med insektsmedel.
Projektet i HSB Living Lab väcker mångas intresse, liksom konceptet hydroponisk odling i allmänhet.
– Jag tror att gemensamma odlingar så småningom kommer att kännas som en naturlig del av vardagslivet. Människor verkar bli mer och mer medvetna om sambandet mellan mat, klimat och hälsa. Detta kommer vi lära oss ännu mer om under de närmaste åren, säger Madelaine.
Stadsnära matproduktion har flera fördelar, som att färre transporter genererar mindre CO2-utsläpp, det minskar också Sveriges importberoende liksom mängden giftiga bekämpningsmedel.
– Ju större medvetenhet, desto större vilja att odla själva. Men alla kan inte bo på landet och vara självförsörjande. Här hittar vi en lösning för dem som bor i städerna.
Numera finns färdiga odlingspaket att köpa, som till exempel den modell HSB Living Lab använder som består av ett rörsystem, där man ansluter rören till en vattentank och en pump.
– Odlingen kräver LED-ljus, vatten, värme och näring. Det är så enkelt att installera och sköta, att alla kan ha en sådan, även hemma i lägenheten.
Men fördelarna med att just dela på anläggningen är många, resonerar Madelaine.
– I stället för att alla går och köper och installerar en odlingsanläggning, kan man göra det gemensamt. Då blir ytan större och investeringen betalar sig snabbare.
En hydroponisk odling installeras med fördel i mörka utrymmen som en tvättstuga eller ett rum i källaren, eftersom man där kan styra ljus, luftfuktighet och koldioxidhalt. Men i HSB Living Labs gemensamhetslokal strömmar ljus in från fönstren och det funkar bra ändå.
– Och det är verkligen vackert. Man kan välja estetiska växter om man ska ha odlingen på ett synligt ställe.
Målet med HSBs studie är att testa om gemensamma odlingar tillför social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
– Vi har dock inte kunnat testa det fullt ut, på grund av pandemin. Men det vi har sett hittills är mycket positivt, liksom de reaktioner vi har fått. Här finns mycket att vinna för klimatets, hälsans och ekonomins skull. Projektet ger oss lärdomar och insikter kring processen för installation, drift och förvaltning, och vi hoppas på sikt kunna erbjuda detta som en tjänst till våra fastigheter, avslutar Madelaine.
HSB Living Lab är en världsunik arena där HSB utvecklar nya sätt att bygga och forma framtidens boende. Byggnaden på Chalmers Campus Johanneberg i Göteborg, är ett boende men också ett levande laboratorium för forskning.
Tre av våningarna är bostäder för studenter och gästforskare och på bottenplan finns samverkanslokaler. Projektet testar helt nya tekniska och arkitektoniska innovationer och drivs av tolv samarbetspartners för att skapa en gedigen samverkansarena för ny kunskap med fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.