HSB brf Strömmen i Norrköping tog tag i skyddsrumsfrågan

Och tiderna förändras. Säkerhetsläget är ett annat än för tio år sedan. 2018 gick MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ut med informationsmaterialet ”Om krisen eller kriget kommer” till allmänheten. Senast en liknande broschyr skickades ut var i början av 1960-talet. Materialet handlar bland annat om hur man förbereder sig för att klara minst tre dygn utan vatten och el. Allt som vi tar för givet kan faktiskt sättas helt ur spel. Och det ganska snabbt. Då kan även skyddsrummen behöva användas.

– Vad gör vi då? Och vilket ansvar har vi som bostadsrättsförening? undrade Birgitta Tilly Gunbring, ordförande i HSB brf Strömmen. 

Hon tog upp frågan på ett styrelsemöte och ingen visste riktigt vad som gällde. De flesta kunde inte erinra sig att de läst något om detta. Men när ämnet kom upp blev styrelsen mycket medveten om att det knappast skulle kunna rymmas 480 personer i källarens fyra skyddsrum så som föreskrifterna säger. Hela källaren är full med cyklar, möbler och annat som folk samlar i sina förråd. Dessutom har föreningen byggt ett gym med tillhörande dusch och bastu i en del av källaren.

Utrustningen beräknas hålla i minst femtio år

De kikade på krisutrustningen som låg nedpackad i lådor i några förråd. Där fanns bland annat gasmasker, sjukvårdsutrustning, betongblock att täppa till ventilationsrör och fönster med, torrklosetter, vattenslang och några spadar. Det mesta kändes gammalt men enligt MSB var det fortfarande fullt dugligt vid inspektionen 2002. Utrustningen beräknas hålla i minst femtio år. Det är snart dags för en ny besiktning och sådant som blivit för gammalt byter myndigheten ut och bekostar.

Men en hel del ansvar vilar på bostadsrättsföreningen. Det kan bli dyrt om utrustningen är trasig, felaktigt förvarad eller saknas och om skyddsrummen används på ett sätt som inte är tillåtet. Det kan handla om otillåtna ingrepp eller installationer i byggnaden. Fredsanvändningen får inte vara för svår att montera ner som myndigheten uttrycker det. Alla kostnader att återställa i godkänt skick står fastighetsägaren för, det vill säga bostadsrättsföreningen.

–Om det skulle hända något som gör att skyddsrummet behövs användas har vi 48 timmar på oss att tömma lokalerna på saker och inredning. Vi ska riva mellanväggar och täppa till ventilationstrummor, golvbrunnar och fönster med betongblock. Allt detta har vi ansvar för att göra. Skyddsrummen ska ha plats för 480 personer och då är det inte bara de som bor i huset. Alla skyddsrum är öppna för dem som befinner sig i närheten, berättar Lars W Eriksson som varit ordförande i HSB brf Strömmen under många år men som lämnat över ordförandeskapet till Birgitta.

Det lär bli en rejäl hög med bråte utanför föreningens portar om källaren behöver tömmas men den stora knäckfrågan är fortfarande vem som ska göra det. För i en förening där många är pensionärer finns det inte direkt något överflöd med personer som bär ut motionscyklar på gatan i en handvändning, tar en slägga och river en mellanvägg eller hivar in trettio kilos betongblock i fönstergluggarna. Den frågan har ännu inte fått något svar men det är styrelsens ansvar att organisera så att det blir gjort.

Birgitta och Lars tittar på varandra. Ja, det blir väl till att använda gymmet lite oftare ser de ut att tänka.

Möte med skyddsrumskontrollant

Granne med HSB brf Strömmen ligger HSB brf Tuppen som också är en stor bostadsrättsförening med skyddsrum i källaren. De två föreningarna bestämde sig för att gå samman kring skyddsrumsfrågan och bjöd in Sara Thorssell som är skyddsrumskontrollant på uppdrag av MSB.

– Om de fyra skyddsrummen ska ha plats för 480 personer får alla hjälpas åt så gott det går helt enkelt. Det ska mycket till för att närmare femhundra personer inte ska klara av att tömma skyddsrummen inom två dygn, svarar Sara.

Det är hennes uppgift att kontrollera så att skyddsrummen uppfyller myndighetens krav. HSB brf Strömmen har fått en checklista över sådant de behöver se över inför besiktningen. Tidigare var det nästan alltid MSB som gav henne i uppdrag att utföra besiktningar men sedan några år tillbaka har medvetenheten ökat bland allmänheten. Ganska ofta är det fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar som hör av sig med frågor eller önskemål om att hon ska komma till dem för att kontrollera utrustning och lokaler.

– Tidigare ringde folk och frågade om de inte kunde avveckla skyddsrummen och slänga utrustningen. Det har aldrig varit tillåtet. Nu verkar det mer finnas en känsla av att man vill se över skyddsrummen om ifall att de skulle behöva tas i bruk en dag, säger Sara.