Willy och Anita Åbergs tre barn är vuxna nu och paret gläds åt sju barnbarn och fyra barnbarnsbarn. Men även om barnen bodde någorlunda nära började huset i Årjäng bli en belastning.
– Vi är för gamla för att bo i hus, konstaterar Anita Åberg, 78 år. Vi behövde ta det lite lugnare och slippa snöskottning och snöslunga och riskera att ramla ner i ett dike som du gjorde för tio år sedan, säger hon och blinkar leende åt maken Willy Åberg, 82 år.
Willy var inledningsvis lite skeptisk till idén att bo lägenhet. Paret hittade bostadsrätten i stadsdelen Rud i norra delen av Karlstad 2011. De vann budgivningen och installerade sig på 64 kvadratmeter – knappa hälften jämfört med huset.
– Det kändes inledningsvis mycket konstigt, men boendet i en HSB-lägenhet överraskade oss faktiskt fullständigt, säger Willy.
"Det kändes inledningsvis konstigt, men boendet i en HSB-lägenhet överraskade oss fullständigt", säger Willy.
Att se någon annan skotta snö och klippa gräs liksom städa trappuppgången var några av fördelarna, berättar de. Men även föreningens och styrelsens arbete blev en överraskning.
– Vi visste ingenting om hur det är att bo i en förening eller vad vi gav oss in på. Att det fanns en förening som brydde sig om de boende! Vi trodde bara det var ett servicekontor som tog emot hyrespengar, men vi är mycket imponerade av deras arbete. Jag tycker att vi boende borde ge mycket mer beröm och uppskattning för den hjälp vi får, säger Willy.
Förutom servicen är det framförhållningen de häpnat över. När paret flyttade in i tvåan på nedre botten tänkte de glasa in balkongen.
– Men vi blev informerade om att inglasning av balkongerna hade föreningen redan planerat in, liksom att öka golvutrymmet. Inglasningen gjordes med stor skicklighet och vi är ytterst tacksamma för föreningens handlande, säger Willy, som numera nästan varje dag cyklar på sin motionscykel ute på den inglasade balkongen.
I 50 år var villan i Årjäng Willys och Anitas hem. Nu stortrivs de på Rud i norra Karlstad.
Anita påpekar att många äldre gärna vill flytta in till stan, för att få bättre service och närmare till sjukvård, men ofta bär på en rädsla för sin egen säkerhet.
– Men vi är ju egentligen tryggare här. Vi har kod på porten så att det inte kommer in några obehöriga. Och inbrottstjuvar är ett större problem på landsbygden, säger Anita.
Willy och Anita bor en halvtrappa upp och på bottenplan finns en tvättstuga.
– Det är skönt att om det är krångel med maskinerna så kommer det någon och fixar det. Det gäller allt som har med huset att göra. Ändå är vi självständiga, säger hon.
Paret har gått på de möten som bostadsrättsföreningen haft men valt att inte själva engagera sig.
– Den tiden är förbi. Föreningen gör ju ett jättebra arbete och har full koll på allting. Det är också svårt att engagera sig när man inte hör så bra längre, säger Anita.
Även gemenskapen i föreningen har ett värde, menar Willy:
– Under den tid vi har bott här har vi lärt känna en hel del av de boende och när vi är ute och går hälsar man på varandra. Men den största glädjen är ungdomarnas vänlighet! Jag har själv arbetat på en gymnasieskola och jag träffar en hel del av mina gamla elever som kommer fram till mig och hälsar. Med den erfarenhet vi har fått av HSB i Rud vill vi verkligen rekommendera denna boendeform.
Ort: Karlstad.
Byggår: 1969.
Antal lägenheter: 872 i varierade storlek från 1 till 5 r o k.
Huskroppar: Husen är fördelade på åtta höghus (8 våningar), 18 stycken 3-våningshus och sju 2-våningshus.
Kuriosa: Föreningen är en av de största i Sverige.