Vi bor i ett land där det är ganska kallt stora delar av året, samtidigt som vi har ett regelverk som säger att det måste vara en viss minimitemperatur inomhus. Då är det inte så konstigt om värmen kostar en del pengar, säger Arvid Fasth, energikonsult på HSB Sydost.
Förutom kostnaden innebär det ett stort klimatavtryck. Men det finns många åtgärder som föreningar kan göra för att minska det här. Vad som ger de största effekterna är dock individuellt.
Läs även: Så sänker ni energikostnaderna i er bostadsrättsförening
" I många fastigheter går den använda inomhusluften, inklusive värmen, rakt ut i kylan."
– Man kan se fastigheten som ett tomt skal där du stoppar in energi genom till exempel uppvärmning, kroppsvärme och elektriska apparater. Sen läcker energin ut, via bland annat väggar, fönster och avloppsvatten, men hur det ser ut är olika i olika hus. Därför är det viktigt att först ta reda på hur energiströmmarna ser ut i den enskilda föreningen, säger Arvid.
Klart är dock att ventilation är ett av de områden där fastigheter generellt gör av med mest energi. Anledningen är att i många fastigheter går den använda inomhusluften, inklusive värmen, rakt ut i kylan.
– När jag gör besiktningar på fastigheters tak under kalla vinterdagar och kommer till ett utblås där inomhusluft som är ungefär tjugo grader pumpas rakt ut i kylan, då börjar jag fundera på vad vi håller på med egentligen. Det är mycket värme som föreningen har betalat dyrt för som bara skickas iväg, säger Arvid.
Vid en kartläggning av fastighetens energiströmmar kan man identifiera de energibovar som bidrar till negativ miljöpåverkan och ökade kostnader.
" För varje grad man kan sänka värmen sparar man cirka fem procent energi."
En annan energitjuv är att föreningen har väldigt varmt inomhus.
– Det är alltid en avvägning, men för varje grad man kan sänka värmen sparar man cirka fem procent energi, förklarar Arvid.
För att ta reda på vilka åtgärder som kan göra störst skillnad för en enskild förening rekommenderar Arvid att göra en energikartläggning av fastigheten.
– Man kan göra det själv, men tar man hjälp av till exempel oss på HSB har vi mycket data och kan se avvikelser från standard. I längden kan vi ge förslag på åtgärder som kan minska energiåtgång, spara utgifter och i vissa fall även ge förbättrat inomhusklimat, säger Arvid.
Att trimma fastighetens uppvärmning handlar om att justera tekniken så att den fungerar så bra som möjligt utifrån just det här husets förutsättningar.
– Om man till exempel har fjärrvärme styrs den av fastighetens fjärrvärmecentral, men den måste ställas in efter just det här husets behov, säger Arvid.
– Man gör alltid en justering vid monteringstillfället, men förutsättningarna kan ha ändrat sig vid till exempel renoveringar, så ofta tjänar man på att då och då trimma systemet.
Dessutom har det hänt mycket på teknikfronten när det gäller styrning av värmesystemet de senaste åren. Ett sådant exempel är så kallade inomhusgivare.
– Traditionellt sett har man styrt husets värme baserat på yttertemperaturen. Har det varit en viss utetemperatur, då har systemet varit inställt på att elementen i sin tur ska ge en viss värme, förklarar Arvid.
Genom att trimma befintliga värmesystem kan man sänka brf:ens uppvärmningskostnader avsevärt.
Problemet är bara att det inte är särskilt effektivt. En vinterdag med noll grader, blåst och regn kan kännas iskall, medan en vårdag med noll grader, vindstilla och stark sol kan kännas betydligt varmare.
– Solinstrålning är en jättefaktor för temperaturen. Därför monterar vi idag ofta inomhusgivare, ett slags termometer, inne i lägenheterna och styr efter deras medelvärde i stället för efter utomhustemperaturen. Det brukar resultera både i en energibesparing och en jämnare inomhustemperatur, säger Arvid.
Förening kan också installera maxbegränsade termostater på varje radiator i fastigheten.
– De kan ställas in så att de stänger av radiatorn när värmen i rummet når en viss temperatur, till exempel en solig dag eller vid en fest, säger Arvid.
Att trimma värmesystemet är något som styrelsen kan göra själv, men generellt sett rekommenderar Arvid att man tar hjälp av en extern expert som har erfarenhet av olika åtgärder och hur de påverkar fastigheten.
– Dessutom händer det jättemycket på den här fronten. AI-styrning, där värmesystemet med hjälp av väderprognoser kan planera värmen utifrån hur varmt det är ute om några timmar, kommer att kunna göra stor skillnad, och det kommer många sådana spännande lösningar nu som en expert kan hjälpa till att tipsa om, säger Arvid.
Fastigheter måste ha ventilation, så säger regelverket. Men reglerna säger inget om att varm inomhusluft måste pumpas rakt ut i vinterkylan. Med rätt teknik kan mycket energi, och mycket pengar, sparas i fastighetens ventilation.
Boverkets byggregler kräver att alla fastigheter ventileras. I traditionella flerfamiljshus med mekaniska frånluftssystem har det ofta skett genom att varm luft har sugits ut ur lägenheten och pumpats rakt ut till kråkorna.
– Det är inte särskilt bra att först betala dyrt för att värma upp luften, och sen bara släppa ut all den värmen utan att ta tillvara den, säger Arvid.
– Har man däremot någon form av återvinningssystem där man kan ta tillvara värmen och återföra den till huset både en, två och tre gånger sparar det mycket energi och pengar.
I nybyggda fastigheter är sådan här återvinning ett krav, men det går också att installera i äldre hus.
– En variant som är vanlig på villamarknaden – och som jag tror kommer att komma stort även på flerbostadshus – är att man utnyttjar en frånluftsvärmepump eftersom det kan spara upp till 40 procent av uppvärmningskostnaden, säger Arvid.
Att däremot spara energi genom att bara sänka tempot på ventilationen är inget som Arvid rekommenderar eftersom det kan ge hög fukthalt och påverka husets konstruktion negativt. Däremot kan man ofta sänka energiförbrukningen genom att se över fastighetens isolering.
– Eftersom värme stiger uppåt är det ofta bäst lönsamhet att tilläggsisolera taket. Eftersom vinden ofta är ett öppet utrymme där det går att spruta in lösull är det en ganska enkel lösning, jämfört med när man ska isolera fasaden och måste ha ställning, förklarar Arvid.
Värmeåtervinning av frånluft och tilläggsisolering är två energieffektiva åtgärder för fastigheter.
Har föreningen en vind är det relativt enkelt att själv ta reda på om man kan vinna på att isolera mera.
– Använd en tumstock och mät hur tjock isoleringen är. I nybyggen idag kan man ha både 50 och 60 centimeter tjock isolering på vinden. Visar det sig att ni har 20 centimeter eller mindre är det ofta lönsamt att lägga på lite till, säger Arvid.
Vill man titta närmare på husets isolering kan man be en energikonsult att göra en så kallad termografering där man fotograferar huset med en värmekamera.
– Där ser man enkelt var det läcker, vilket ofta är runt fönstren, och då kan man planera åtgärder därefter, avslutar Arvid.
Till slut kanske det inte hjälper att trimma och fixa med värmesystemet, utan är bättre att helt byta – eller kombinera – värmelösning. Det här bör man bör tänka på i en sådan situation.
Det är få saker inom fastighetssektorn där det har hänt så mycket under de senaste femtio åren som på energisidan.
– Det här är ett område under utveckling där det ständigt kommer nya innovationer och lösningar, säger Arvid Fasth. Men samtidigt som ständig förändring är spännande innebär det att det kan vara svårt som utomstående att ha koll på vilka lösningar som finns och vilka som kan passa den egna föreningen.
– Funderar man på att byta värmesystem i föreningen bör man ta extern hjälp. Det är inte alldeles enkelt för de som sitter i en styrelse att själva vara helt insatta i hur olika värmesystem fungerar och vad som passar just den fastigheten, säger Arvid.
Utbudet på förnybara värmekällor är stort idag. Det gäller till exempel bergvärme eller spillvärme från närbelägen industri även om den vanligaste formen fortfarande är fjärrvärme.
– Fjärrvärmesystemet i Sverige drivs i huvudsak av träflis som är en restprodukt från skogen. Det är en förnybar energikälla, så det är en bra lösning ur miljösynpunkt, menar Arvid.
Men många föreningar idag nöjer sig inte med en enda värmekälla utan kombinerar olika lösningar.
– Värmepumpar till exempel kan vara bra miljömässigt om de drivs av förnybar el. Men att sätta in en värmepump och driva den med smutsig kolel är ingen vidare idé. Ska man ha en sådan är det därför viktigt att styrelsen undersöker vad det är för el man köper, säger Arvid.
En lösning som just nu är väldigt populär är att låta föreningen själv producera el med hjälp av solceller på taket.
– Antalet förfrågningar om det har ökat i takt med elpriset. Återbetalningstiden varierar lite efter hur stor anläggning ni bygger, men den brukar landa mellan sju och femton år, förklarar Arvid.
Fördelen med kombinationslösningar är att föreningen blir mindre sårbar.
– Har föreningen till exempel fjärrvärme och frånluftsvärmepump kan de alltid få värme från pumpen om fjärrvärmenätet skulle ligga nere. De kan också välja att använda det som är billigast för tillfället. Men som sagt, det händer mycket nu så oavsett vad man väljer bör man göra lösningen så flexibel som möjligt, så att man har möjlighet att ta vara på ny teknik som kommer framöver, avslutar Arvid.
Idag förvaltar vi cirka 340 000 lägenheter. Välkommen att kontakta din regionala HSB-förening för mer information.
HSB arbetar för att det kommande högkostnadsskyddet, som Svenska kraftnät ska utforma, ska fungera för boende i såväl bostadsrättsföreningar, hyresrätt och egna hem.