Läs mer: 7 tips för att underlätta avfallssorteringen i er bostadsrättsförening
" De nya reglerna som börjar gälla 2027 blir den verkliga utmaningen."
– De flesta har nog något utrymme för matavfallet. Men den stora utmaningen blir 2027, då alla fastighetsägare ska ha än fler kärl på plats, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef HSB Malmö.
– Utmaningen är att vissa fastigheter inte ens har yta för fler kärl. Redan nu måste man därför börja jobba med den här frågan, för tre år går ganska fort. Det kan ju behövas bygglov. Och ju mer man kan börja att redan nu sortera ut sitt avfall, desto bättre. Vi ser att varje gång vi får bort mer restavfall så sjunker våra avgifter, vilket är positivt, säger Maria.
Runtom i Malmö och andra städer finns idag återvinningsstationer där fastighetsägare kan kasta stora förpackningar av till exempel glas och papp. Delar av de fraktionerna försvinner också 2027.
– Detta eftersom sorteringen blir fastighetsnära och går över på fastighetsägarna. För att vi ska få allt detta att fungera har vi krokat arm med leverantörer och branschkollegor här i regionen. Vi måste alla göra samma resa för att lyckas och man kan inte vänta på att någon annan ska lösa det. Har man frågor i sin brf ska man ta kontakt med sin kommun så man får tydlighet i vad som förväntas av en – eftersom olika regler gäller i kommunerna, säger Maria. Men redan nu finns mycket att göra för att få bättre plats med kärlen, förbättra boendemiljön och spara pengar, konstaterar Maria.
" Det personliga mötet är jätteviktigt för att skapa förståelse."
HSB Malmö har testat förändringar i tre miljörum fördelade på två bostadsområden där varje miljörum har kapacitet för 125 lägenheter.
– Tanken är att minska restavfallet. När vi ser till kostnaderna inser vi att det finns väldigt mycket att göra, säger Maria.
Många har hämtning av rest- och matavfall hela 2–3 gånger i veckan. Bland annat har HSB Malmö därför testat med sensorer i kärlen för att se vilka kärl som fylls upp snabbt – för att se om antalet kärl är rätt. Tydlig, bildbaserad skyltning har också anslagits för att de boende enkelt ska kunna sortera rätt. HSB Malmö har också en hållbarhetscoach som besöker områdena och pratar avfall med de boende.
– Det är inte helt lätt som boende att veta vad som ska vara var och där är det personliga mötet jätteviktigt för att skapa förståelse. En kamera eller en sensor kan ju inte ändra folks beteende, menar Maria.
HSB Living Lab har tillsammans med HSB Malmö experimenterat för att t.ex. ta bort dåliga lukter i miljörummen.
HSB Malmö har också experimenterat, tillsammans med HSB Living Lab, med luktabsorberande färg, liksom testat bioteria – en biologisk luktkontroll – som när det sprutas ner i avfallet tar bort lukterna helt liksom ozonbehandling.
Resultat har inte låtit vänta på sig. Från januari till april har de, berättar Maria, gjort förändringen från ”trist läge” till ”fantastiskt”. I ett av miljörummen sparar de 130 000–160 000 kronor om året och sänker transporterna med 15 procent.
– Vi har till exempel gått från att vi var tvungna att hyra in en entreprenör som städar upp i soprummet, för att de ens skulle komma och hämta soporna, till att våra kundvärdar sköter det själva. Detta minskar kostnaderna ännu mer. Men det har också blivit betydligt bättre arbets- och boendemiljö. Kan fler göra samma resa som vi, kan vi göra ett stort positivt avtryck i hela landet, avslutar Maria.
Alla Sveriges brf:er och fastighetsägare kan få stöd av HSB. Vi erbjuder heltäckande förvaltningstjänster för en tryggare vardag.