Klagomål på störningar – så bör styrelsen agera

Vad är en störning?

Varken lag eller stadgar ger några direkta angivelser på vad som utgör en störning, men av praxis kan utläsas att det finns både acceptabla och oacceptabla störningar. Acceptabla störningar är sådana störningar som anses som normala inslag i boendet i flerfamiljshus och som således bör tålas.

Vid bedömningen av vilka störningar som måste accepteras får stöd sökas i den allmänna uppfattningen om vilka störningar den som bor i ett flerfamiljshus bör tåla. Oacceptabla störningar är sådana störningar som man som boende normalt inte behöver tåla. Nedan ges ett antal exempel på acceptabla och oacceptabla störningar.

Exempel på acceptabla störningar

• Ljud som orsakas av att barn leker, gråter eller skriker.
• Ljud som utgör normala levnadsljud så som ljud från städning, duschande eller annat användande av vatten, ljud från fotsteg eller liknande.

Praxis avseende störningar är sparsam. Det finns dock ett avgörande avseende en bostadsrättshavare som så gott som dagligen övade pianospel i bostaden. Åtminstone två grannfamiljer blev kraftigt besvärade av övningarna. Högsta domstolen ansåg att ljudstyrkan i det aktuella fallet inte låg över vad som normalt får accepteras under dagtid samt att förläggningen av spelet under dygnet var godtagbar. Avgörandet är ett exempel på att något kan vara störande för boende i ett flerfamiljshus, utan att faktiskt utgöra en oacceptabel störning.

Exempel på oacceptabla störningar

Vad som utgör en oacceptabel störning går inte att generellt uttala sig om, utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Ur praxis går det att utläsa att bland annat hög musik och skrik är störningar om de förekommer i tillräcklig omfattning. Det ska noteras att reglerna om störningar inte endast omfattar boende utan även exempelvis anhöriga, inneboende och andrahandshyresgäster.

En boende som orsakar oacceptabla störningar och inte efter anmodan om rättelse upphör med störningarna, kan få nyttjanderätten till sin lägenhet förverkad. För att föreningen ska ha möjlighet att agera på oacceptabla störningar krävs att föreningen har bra bevisning. Sådan bevisning kan exempelvis vara ifyllda störningslistor, ljudinspelningar eller liknande.

Vad har styrelsen för ansvar och hur bör styrelsen agera?

Styrelsen i föreningen är skyldig att agera när det inkommer klagomål om störningar. Styrelsen ska då så långt det är möjligt utreda störningen och dess omfattning. Nedan följer några tips på hur styrelsen bör agera.

1. Prata med de inblandade

Ett första steg är att prata med de inblandade personerna. Kanske är grannen som påstås störa inte medveten om sin höga musik, tv-ljud eller liknande? Ibland kan det räcka med ett samtal för att få det lugnare i fastigheten. Styrelsen kan också fråga övriga boende i till exempel samma trapphus om de också upplever störningar.

2. Skicka rättelseanmodan

Om samtalen inte ger någon effekt och styrelsen gör bedömningen att det fortfarande förekommer störningar så är nästa steg att skicka en rättelseanmodan, det vill säga en tillsägelse om att grannarna upplever störningar från lägenheten och att störningarna måste upphöra omedelbart.

Rättelseanmodan skickas med rekommenderat brev samt ofta även med ett vanligt brev. Därefter löper en viss tid under vilken bostadsrättshavaren har möjlighet att vidta rättelse, det vill säga upphöra med störningarna.

Det är viktigt att ägna tid och tanke åt formuleringen i rättelseanmodan. Av rättspraxis framgår att en rättelseanmodan måste vara klar och entydig. Den ska innehålla en upplysning om på vilket sätt bostadsrättsföreningen anser att bostadsrättshavaren stör och måste vara så pass tydligt att bostadsrättshavaren får klart för sig vad han eller hon måste göra för att undvika att bli uppsagd från sin nyttjanderätt. Rådgör med HSBs jurister om ni känner er osäkra över formuleringen av rättelseanmodan.

3. Skicka underrättelse till socialnämnden

I samband med att en rättelseanmodan om störningar skickas, ska också en underrättelse om störningarna skickas till socialnämnden i kommunen. Även denna ska skickas med rekommenderat brev.

4. Dela ut störningslistor

I störningslistor kan grannarna som upplever störningar fylla i datum, klockslag, från vilken lägenhet störningen kommer och vad för slags störning det rör sig om. Detta är ett bra underlag för styrelsens kommande bedömning av störningarna samt om ärendet skulle behöva drivas vidare rättsligt.

5. Bedöm störningstillfällena

En viss tid efter det att rättelseanmodan har skickats behöver styrelsen bilda sig en uppfattning om störningarna fortsätter och i så fall i vilken omfattning. Om störningslistor har använts så utgör det ett bra underlag vid styrelsens bedömning. Likaså kan rapporter från störningsjour utgöra ett underlag vid bedömningen.

Innan styrelsen eventuellt går vidare med att göra en uppsägning så rekommenderar vi er att ta kontakt med en jurist.

Kontakta oss

HSB Riksförbunds jurister bistår gärna er bostadsrättsförening (både medlemsföreningar, föreningar som inte är medlemmar och övriga fastighetsägare) med specifik juridisk rådgivning eller företräder er som ombud, klicka här för kontaktuppgifter eller om ni vill veta mer.