Lär känna dina grannar – det kan rädda liv

I större städer är det vanligt att människor inte känner sina grannar. I värsta fall undviker man dem aktivt, vilket är dåligt ur krisberedskapssynpunkt. På landsbygden däremot är det vanligare att man söker kontakt och lever mer i samspel med sina grannar, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap och krisforskare vid Umeå universitet.

Läs också: Så stärker ni tryggheten i er bostadsrättsförening

Vad kan det få för konsekvenser om vi inte känner våra grannar?

– Det gör att vi går miste om värdefull kompetens och stöd, både i vardagen och vid samhällskriser. Forskning visar att starka sociala nätverk kan underlätta hanteringen av olika typer av påfrestningar och påskynda återhämtningen efter exempelvis en översvämning.

Hur kan vi bygga starkare sociala nätverk som fungerar i både vardag och kris?

– Det handlar om små, enkla steg i vardagen, som att hälsa på sina grannar och kanske berätta lite om sig själv: "Här bor jag och min familj; vi jobbar med det här." Om vi känner varandra blir det naturligare att samarbeta när det behövs, särskilt vid långvariga kriser. Att våga ta det första steget och se varandra är centralt, men för att kunna be om hjälp måste vi först veta vem vi kan vända oss till.

Vilken roll spelar grannar vid kriser?

– Grannar kan bidra med både praktiska resurser och kunskap. Det kan handla om allt från att låna ut ett elaggregat vid strömavbrott till att dra upp bilar med en traktor i snökaos. Grannar kan också vara viktiga vid akuta situationer, som att snabbt tillkalla hjälp vid ett hjärtstopp. De som saknar sociala nätverk riskerar att missa viktig information och bli ännu mer isolerade i en krissituation.

Vad ser du för tendenser kring grannsamarbeten i Sverige?

– Min känsla är att det just nu bubblar av lokala initiativ runt om i Sverige. Bygdegårdar går samman, studiecirklar om krishantering startas och grannar diskuterar vad som kan göras lokalt. Äldreomsorgen visar också ett ökat intresse för att stärka relationerna mellan grannar och äldre boende som kan behöva extra stöd. Myndigheterna kommunicerar allt tydligare att vi alla har ett ansvar, vilket får fler att reflektera över vad de kan bidra med i sitt närområde.

Kan hot om kriser föra oss närmare våra grannar eller tvärtom?

– Ja, kriser har ofta en enande effekt, men det finns också en risk att otrygghet gör att människor sluter sig och drar sig undan ännu mer. Därför är det viktigt att bygga relationer i vardagen, så att vi är bättre rustade när en kris väl inträffar. Det finns en stor outnyttjad potential i våra vardagliga kontakter. Det handlar om att lyfta fram de styrkor och resurser som redan finns där, snarare än att bara lista hot och problem. Om vi lyckas samla de resurserna stärker vi både oss själva som individer och samhället i stort.

Grannrelationer i siffror

• 6 av 10 möter sina grannar bara i förbifarten.
• Många undviker kontakt av rädsla för att vara pinsamma eller till besvär.
• 22 procent uppger att de saknar en granne att vända sig till för hjälp.

Källa: Svensk Fastighetsförmedlings trendrapport 2024