Rätt klimat inomhus – bra för plånboken och hälsan

Inomhusklimatet i en bostad påverkar såväl trivsel som hälsa och humör hos personerna som bor där. Inomhusklimat handlar framför allt om luftkvalitet och temperatur, men även om faktorer som koldioxidhalt, luftfuktighet, ljusinsläpp och ljud.

– Eftersom cirka 90 procent av luften vi andas är inomhusluft måste den hela tiden bytas ut för att vi ska må bra, säger Mikael Rosén, energikonsult på HSB Värmland.

Därför behövs ventilation. Bostäder, skolor, arbetsplatser och andra offentliga inomhusmiljöer ska enligt lag ha ventilationssystem som säkerställer en god luftkvalitet.

– Inomhusklimatet är fastighetsägarens ansvar och i en bostadsrättsförening ligger ansvaret på styrelsen, säger Mikael.

Även om yttre faktorer som årstid och utomhustemperatur, byggnadens skick och utformning kan påverka inomhusklimatet ska fastighetsägaren se till att miljön inomhus är acceptabel.

– Ventilationen ska tillföra luft utifrån samt ta bort föroreningar och hälsofarliga ämnen ur inomhusluften. Det kan exempelvis vara koldioxiden vi andas ut, matos, fukt eller radon från byggmaterial eller berggrund. Ventilationen kan även till viss del föra bort värme om vi har för varmt inomhus, säger Mikael.

Kyla och värme påverkar hälsan

Vad gäller temperatur inomhus är det lite knepigare, eftersom alla upplever temperatur olika, menar Mikael. Hur människor upplever temperaturen i ett visst utrymme kallas för termisk komfort och har stor betydelse för deras välbefinnande.

– Vid mätning av inomhustemperatur är det den operativa temperaturen som gäller. Det är temperaturen med hänsyn tagen till yttre faktorer som luftdrag och varm- eller kallstrålning från väggar och tak. Det har stor inverkan på den termiska komforten, säger Mikael.

Läs också: Så kallt får det vara inomhus

Den operativa temperaturen bör ligga mellan 20 och 24 grader i en bostad.

– För att få fram den operativa temperaturen finns det speciell mätutrustning som tar hänsyn till påverkande faktorer, säger Mikael.

Det är inte bara obekvämt och påfrestande att ha det för varmt inomhus. Det ökar risken för allvarligare hälsoproblem, speciellt för personer med funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, äldre och små barn. Även kyla tar på krafterna, och kan öka infektionskänsligheten, orsaka muskelvärk, nackspärr och andra hälsoproblem.

Nya riktlinjer för temperaturer

Höga lägenhetstemperaturer sommartid har blivit allt vanligare och är ett problem som förväntas växa i takt med att klimatet blir varmare. Av den anledningen uppdaterade Folkhälsomyndigheten nyligen sina riktlinjer angående inomhustemperaturer. Enligt de nya allmänna råden bör temperaturen inomhus ligga på max 26 grader under sommarmånaderna och max 24 grader om hösten, vintern och våren.

– Styrelsen ska ha koll på inomhusklimatet i föreningen. Gör mätningar och kontroller, men fråga också de boende hur de upplever sin inomhusmiljö. Gör en enkät. Det ger värdefull information som kan ligga till grund för framtida åtgärder, säger Mikael.

Injustering ger sänkta kostnader

Inomhusklimatet i en brf regleras främst av värmesystemet och ventilationssystemet. Det är viktigt att båda är väl injusterade. Det handlar om att varje lägenhet får rätt mängd värme och luft.

– Förutsättningarna är förstås olika från byggnad till byggnad. Om en byggnad till exempel är dåligt isolerad behöver värmesystemet arbeta hårdare för att motverka det – så det inte blir kallt inomhus när det är kallt ute. Samtidigt gäller det att inte ha för stort luftflöde, för då motverkar det uppvärmningen, säger Mikael.

Bostadsrättsföreningar är skyldiga att utföra en ventilationskontroll vart tredje till sjätte år, beroende på ventilationssystem. Det är också viktigt att ha en bra drift och tillsyn av systemen, så de håller över tid.

– Väl fungerande och injusterade tekniska system gynnar både inomhusklimatet och energieffektiviteten. En injustering av värmesystemet kan göra fem till tio procents skillnad i energikostnader, säger Mikael.

EU-krav på bättre energiprestanda

Just byggnaders energiprestanda är en av huvudpunkterna i EU:s arbete för ett mer klimatneutralt Europa. Direktivet EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) handlar om att alla byggnader i EU ska bli mer energieffektiva och minska sina koldioxidutsläpp, för att vara helt klimatneutrala 2050.

Vad direktivet innebär för Sverige specifikt står inte klart än. Mikael tycker ändå inte att bostadsrättsföreningar som planerar att förbättra sin energiprestanda ska vänta in de nya kraven, utan sätta i gång så snart som möjligt.

– I och med att energikostnaderna ökar är det bra att göra åtgärder för att energieffektivisera, särskilt i äldre hus. Tilläggsisolering av väggar och byta fönster kan exempelvis göra stor skillnad för både energiprestanda och komfort, avslutar Mikael Rosén.

Tips: Så får ni bättre temperatur och luftkvalitet

• Skaffa er en bild av hur inomhusklimatet är. Gör mätningar och fråga medlemmarna hur de upplever det.
• Injustera värme- och ventilationssystem för bättre komfort och energiprestanda.
• Installera solavskärmning, som markiser och persienner.
• Tilläggsisolera väggar och tak i äldre byggnader.
• Informera medlemmarna om hur de själva kan öka den termiska komforten i lägenheten, som att byta tätningslister i fönster och balkongdörrar.