Smarta sopkärl i HSB Living Lab

Det var HSB som var först med sopnedkasten i Sverige, en på sin tid omvälvande innovation som innebar att husmödrar slapp springa ner på gården och tömma sophinken. Nu, närmare 100 år efter HSB-grundaren Sven Wallanders berömda patent, är det dags för ett annat teknikkliv. Denna gång rakt ut i cyberrymden med hjälp av kommunicerande avfallskärl.

Nya regler för hushållsnära källsortering och en ökande mängd avfall, ställer stora krav på sopsortering och -förvaring i flerbostadshus. Sommaren 2018 inleddes därför ett försök med sensorstyrd avfallshantering i HSBs forskningshus HSB Living Lab.

– Vi utgick från avfall från 29 lägenheter och kärl för plast- och pappersförpackningar och tidningspapper för att utvärdera hur ofta de egentligen behövde tömmas, säger Dan Henriksson, affärsutvecklare på HSB och ansvarig för projektet. Under testperioden på åtta veckor aviserades fastighetsskötaren om fulla kärl sammanlagt 20 gånger. Många gånger visade det sig dock att det räckte med att trycka till innehållet för att mer skulle rymmas.

– Erfarenheterna från HSB Living Lab var att vi kunde dra ner på antalet sophämtningar, samtidigt som det blev bättre ordning i soprummet, säger Dan Henriksson.

Tekniken kan användas med helt vanliga avfallskärl, som med hjälp av en sensor förvandlas till en kommunicerande part i återvinningscykeln. Det ser kanske enkelt ut, men bakom det hela ligger en avancerad mjukvara framtagen av det svenska företaget M2M Solutions. I korthet går den ut på kundanpassad insamling och bearbetning av data som hamnar i ”molnet” och därefter styr exempelvis maskinprocesser eller funktioner i en verksamhet. Ett av M2M Solutions fokusområden är Waste management; alltså fyllnadsgrad i avfallskärl, containrar och papperskorgar.

Installationen är enkel – det enda som krävs är ett eluttag till en hubb som kopplar samman sensorerna. Kommunikation mellan sensor och hubb sker via radioteknik och via 3G/4G från hubben till ”molnet”, där systemet styrs enligt förinställda parametrar. Vanor och beteenden som de boende har, genererar data som innebär att det går att förutse behov av extra kärl eller tömningar för en viss fraktion vid olika tidpunkter på året.

– Systemet gör det möjligt att tömma först då man fått en indikation på att kärlet verkligen är fullt. I tidigare studier av soprum i bostadsrättsföreningar har vi sett att tömningarna av exempelvis glasfraktioner kan halveras, säger Niclas Fridén, projektledare på M2M Solutions.

Företagets egna studier visar också att tömning av kontorspapper kan minska med 20 procent, medan tömning av plast- och pappersförpackningar har en potential att minska med minst 25 procent vardera.

– Plast- och pappersförpackningar sväller lätt. Så när fastighetsskötaren får en notis i mobilen om att det börjar bli fullt, går det ofta att komprimera innehållet några gånger. Om alla som slänger sina förpackningar kan förmås att pressa ihop materialet lite extra, går det att undvika tömning av halvfulla kärl, säger Niclas Fridén.

Först ut med att testa sensorstyrd avfallshantering i skarpt läge, är HSB Stockholm och bostadsrättsföreningen Hamnvakten på Södermalm.

– Under våren 2020 testar vi systemet i liten skala med två soprum och kärl för bland annat wellpapp, tidningar och glas. Vi fäster sensorerna upptill på befintliga kärl och ställer in på vilken nivå de ska signalera till fastighetsskötaren, berättar Unni Hammarlund, fastighetsförvaltare på HSB Stockholm.

– Redan nu kan vi se en ökning av antalet kontroller i soprummen, där det ofta handlar om att komprimera innehållet i kärlen och snygga till lite. Än så länge har vi inte kopplat tjänsten till entreprenören som transporterar bort avfall. Men förhoppningen är att de ska kunna lägga om från schemalagd tömning och i stället planera efter verkliga behov – något som på sikt kan spara både pengar och miljö, säger Unni Hammarlund.