Solhybrider – så lyckas ni med energiprojektet

Lösningen är densamma för i stort sett alla bostadsrättsföreningar: solceller monteras på tak och en växelriktare gör om likström till växelström. På så sätt har solens strålar blivit till användbar el. En annan variant har dock på sistone gjort stora framsteg: solhybridsystemet. Det innebär att solenergin kombineras med ytterligare en teknik för energiproduktion – vanligtvis bergvärme.

Läs mer: Solceller – så kommer ni i gång

Läs även: Så lyckades brf Klockaren med hållbar energi

Vid en sådan lösning har solpanelerna inte bara celler på framsidan som producerar el. De har också vätskeslingor på baksidan där vätska från bergvärmesystemet cirkulerar och absorberar värme. När den kalla vätskan från borrhålen når solpanelerna kyls panelerna ner så att de blir mer effektiva. När vätskan har värmts upp leds den tillbaka ner i borrhålen där temperaturen höjs och mer energi kan utvinnas ur värmepumpen.

Tar vara på värmen

– Solhybrider växer starkt. De producerar inte bara el, utan tar också vara på värmen som solcellerna alstrar. Det gör inte bara att bergvärmesystemet blir effektivare, utan ökar verkningsgraden på solelen med fem till sju procent tack vare att solcellerna kyls ner, säger August Holmkvist, energiprojektledare på HSB Göteborg.

Lösningen är vanligast bland föreningar utanför städerna, där det är lättare att få tillstånd att borra. Det är också en bra lösning för dem som redan har bergvärme och vill förbättra systemet.

– Efter en tids användning av bergvärme kan borrhålen bli urladdade och berget för kallt. I vissa fall har man lyckats rädda borrhål bara genom att koppla till solhybrider som återladdar borrhålen, säger August.

En annan lösning som gjort intåg på marknaden är färgade solpaneler. I Göteborg finns ett färskt exempel på detta, där HSB brf Linné installerade röda solcellspaneler.

– Det krävdes bygglov, och det fanns bevarandekrav på fastigheten som hade röda plåttak. De röda panelerna blev godkända att lägga ovanpå. De har något lägre effekt och kostar lite mer än vanliga eftersom de inte massproduceras. Men kalkylen gick ändå ihop, dock med längre återbetalningstid, säger August.

Ekonomin en stor fråga

Finansieringen är en stor fråga för bostadsrättsföreningar inför solcellssatsningar. I nuläget finns dock inga bidrag för solcellsinvesteringar att söka. Men det finns pengar att spara om brf:en noga planerar sina kommande arbeten.

– Bäst är att ta en dialog med föreningens ekonom och väga in vilka andra underhållskostnader man står inför, säger August och tipsar om att försöka synkronisera solcellsinstallationen med annat underhåll.

Till exempel blir installationen kostnadseffektiv när den synkas med takunderhåll, eftersom byggnadsställningar är kostsamma att sätta upp.

– Ska ni renovera taket de närmaste åren är det bäst att vänta med solcellerna till dess, och då göra båda investeringarna samtidigt. Tänk på att solceller har en livslängd på minst 30 år, och i dag ligger återbetalningstiden vanligen på 12–14 år. Då vill ni inte behöva renovera taket mitt i den kalkylen, säger August.

Boom för batterier

Batterierna har också gjort sitt intåg på solcellsmarknaden, berättar han. För en bostadsrättsförening är den stora vinsten med ett batteri just nu dock inte att lagra egenproducerad el. Det som lönar sig bäst är i stället att koppla batteriet till det svenska elnätet för att lagra el därifrån när det finns överskott och sälja till nätet igen när det råder underskott. Köpare är Svenska kraftnät, som ansvarar för att upprätthålla en bra balans i elsystemet.

– En bostadsrättsförening kan alltså "leasa ut" sitt batteri till Svenska kraftnät. För detta får batteriägaren bra ersättning, berättar August Holmqvist.

– Det finns ett stort intresse för detta och det kommer många frågor från föreningar om lösningen. Därför drar Energigruppen i HSB Göteborg nu i gång ett pilotprojektet tillsammans med HSB Living Lab, där vi ska räta ut alla frågetecken. Vi ska bland annat reda ut sådant som brandsäkerhet, var man med fördel placerar batteribanken, liksom vad försäkringsbolagen ställer för krav.

Att tänka på i samband med en solcellsinvestering

Innan man drar i gång en solcellsinvestering finns det några saker som är viktiga att ta hänsyn till kopplat till hanteringen av det nya systemet. Här är exempel på sådant som ofta glöms bort av föreningarna och kan ställa till det för dem i efterhand, enligt August Holmkvist.

1. Välj helst individuell mätning av elförbrukning, så kallad IMD-el.

Det möjliggör övervakning av elförbrukningen och fördelning av överskottsel och ger underlag för en rättvis fakturering.

Om bostadsrättföreningen saknar IMD kan den el som produceras av solcellerna inte distribueras till respektive hushåll för individell förbrukning, utan endast användas till den gemensamma elavändningen i fastigheten, vilket vanligen endast motsvarar ungefär 30 procent av föreningens totala energiförbrukning.

2. Överdimensionera inte anläggningen.

Se över hur mycket el föreningen använder och producera inte mer på ett kalenderår än vad ni förbrukar. Föreningen får nämligen skattereduktion upp till en viss nivå, 30 000 kWh per år. Om produktionen ligger högre riskerar man att tappa lönsamhet, eftersom skattereduktion är en betydande del av ersättningen för såld el. 

Se också till så att ni inte dimensionerar för en för stor anläggning i förhållande till befintlig säkring i byggnaden. Annars finns risk att säkringen går när solen lyser och solcellerna producerar som mest. Önskar man uppgradera sin säkring för att kunna ha en större anläggning bör man ta kontakt med sakkunnig. Ibland räcker det med en mindre åtgärd för att höja effekten, men ibland krävs större ingrepp som kan bli kostsamma.

3. Behövs bygglov?

Vem som behöver söka bygglov och inte skiljer sig i landet och även mellan fastigheter. I vissa kommuner är det alltid krav på bygglov, i andra inte. Vissa byggnader har bevarandekrav och då är det krav på bygglov för solceller. Det är viktigt att börja söka bygglov i tid.

4. Bärförmåga hos taket.

Kostnaderna föll med över 60 procent

För cirka fem år sedan investerade brf Måsängen i Partille elva miljoner i ett solhybridsystem. – Tack vare det har vi kunnat stoppa undan pengar på banken till framtida investeringar, säger Kurt Gren, styrelseledamot.

Just den här dagen i natursköna Partille skiner solen, liksom Kurt Gren.

– I dag är en jättebra dag. Det är vackert väder, solcellerna tickar på för fullt och alla är glada över att vi har dem!

HSB brf Måsängen är en stor förening med 125 hushåll i radhuslägenheter med tillhörande garagelängor, täckta av solcellspaneler. Hela solhybridanläggningen stod klar i mars 2020 och är en innovativ kombination av solceller och bergvärme, en teknik som nyttjar solenergin för att producera både el och värme.

Av totalt 696 solpaneler är 120 hybrider, vilket innebär att de omges av vätska som värms upp av solen och sedan pumpas ner i borrhålen.

– Vi hade ett företag från Göteborg på besök på årsstämman som presenterade lösningen. Vi tyckte det skulle passa oss, säger Kurt.

Tidigare hade föreningen fjärrvärme, en lösning som har stigit mycket i pris på senare år. Med bergvärme kunde brf:en använda elen från solcellerna till att driva bergvärmepumparna och på så sätt spara pengar i uppvärmningskostnad. Föreningen äger också sin egen mark, vilket underlättade möjligheten att borra i berget.

Överskottselen säljer föreningen till spotpris, men vad som skulle bli komma att bli det mest vinstdrivande i investeringen blev en överraskning:

– Vi har tjänat mest på bergvärmen. Den ersätter 62–63 procent av fjärrvärmen, så vi tjänar mer på det vi borrade än på själva solcellerna. Det visste vi inte när vi började med projektet. Nu behöver vi inte bry oss om att fjärrvärmen blivit dyrare. Bara i år har den gått upp åtta procent, säger Kurt och tillägger:

– Men det stora pluset är att vi inte förstör berget, utan tillför energin som vi tar.

Tack vare investeringen har föreningens uppvärmningskostnader sjunkit från cirka en miljon kronor per år till cirka 310 000 kronor.

– Det har gjort att vi har kunnat sätta undan bra med pengar på banken för framtida investeringar. Vi räknar med att investeringen ska betala av sig på sju, åtta år, men det beror ju också på priser och väder, säger Kurt.

Finansiering av hela solhybridsatsningen har skett med banklån. Räntor och amortering kommer fortsatt att innebära en utgift, men trots det tjänar de redan in pengar på systemet.

– Vi har också haft hjälp av HSBs ekonomer. Investeringen har gått ihop bra, säger Kurt.

Helt enkelt var dock inte projektet för Kurt och grannarna.

– Vi har brottats med praktiska saker, som att få fram alla kablar i marken och hantera stora mängder av sprängsten. Det var svårt att gräva och vi har sprängt och spräckt berg. Där tillkom extra kostnader, säger Kurt.

Det är ett väldigt lyckat projekt, menar Kurt, även om det tagit tid och varit jobbigt emellanåt. Föreningen är fortsatt ansluten till fjärrvärmenätet.

– Tappvattnet är ju fortfarande värmt av fjärrvärmen. Fjärrvärmen finns också som en backup, om till exempel våra pumpar plötsligt skulle stå stilla.

BRF Måsängen i Partille prisades 2023 av HSB Göteborg för sitt miljö- och klimatarbete och fick priset "Den hållbara idén". De har även vunnit HSBs miljöpris.

– Det är ju nytänkande att lagra energi i berget. Vi har gjort ett stort arbete tillsammans för att bidra till klimatet, på vårt sätt så mycket vi kan. Det finns ju bara en jord; vi måste ta hand om den, säger Kurt.

För tillfället håller föreningen på att koppla in 125 laddboxar till elbilar, som ska laddas med egen el så långt det går. Målet är också att i framtiden använda överskottselen i bostadsrättsföreningens bostäder i stället för att sälja den.